Ordning i krogkön

4 MAJ 2007 02.15

LEDAREN. Att vara krogvakt är ett mycket farligt jobb där både fysiska och verbala hot tillhör vardagen. Men det får inte hindra att gäster bemöts på ett korrekt sätt.

Stökigt. Justitiekanslern Göran Lambertz meddelade i går att JK-ämbetet skall granska hur rättsväsendet hanterar sin tillsyn över ordningsvakterna vid landets krogar. Tankarna går förstås till det mest uppmärksammade krogbråket av alla, det där tidigare SSU-ordföranden Anna Sjödin hamnade i tumult med vakterna på krogen Crazy Horse och senare fälldes av Stockholms tingsrätt.
Att vara ordningsvakt på krogar har blivit ett alltmer utsatt yrke. Ett av de områden där vi i samhället upplever en trist utveckling gäller nedbusningen kring krogar och nattklubbar, i synnerhet i våra större städer och vid etablissemang som har öppet mycket sent på kvällarna.
Krogbråk tillhör numera rutinerna på fredag- och lördagskvällar på många håll. Överförfriskade personer hamnar i bråk med vakter som byggt upp en tuffhetsimage. Ibland kan ordväxling snabbt övergå i handgripligheter.
Att vara ordningsvakt är ett mycket utsatt yrke. De som skall sköta ordningshållningen vid entrén till krogarna och inne i lokalerna utsätts för både verbala hot och direkta fysiska handgripligheter. Mentalt är det givetvis mycket stressande för krogvakterna.
Till verkligheten hör också den farligt upptrappade hotbilden. På många håll är det en realitet att krogvakter ständigt måste leva med hotet av att utsättas för attacker av kroggäster som är beväpnade med knivar och skjutvapen. Många krogvakter tvingas i dag bära skyddsvästar för att deras arbetsmiljö är så farlig.
De allra flesta krogvakter klarar att sköta sitt pressade jobb på ett godtagbart sätt. Men samtidigt är det också omvittnat från många håll att det finns krogvakter som agerar burdust och ibland använder övervåld. Ofta när polisen kallats till en krog där vakter och gäster rykt ihop så går versionerna av vad som hänt starkt isär. Det krogbråk där Anna Sjödin var inblandad var snarare regel än undantag i och med att där fanns beskyllningar och motanklagelser.
Att JK nu vill närmare granska hur relationerna mellan rättsväsendet och kåren av krogvakter är välkommet. Det är farligt om det uppstår en symbios mellan poliser och vakter som innebär att en kroggäst som blivit fysiskt attackerad av en vakt är dömd på förhand. Kraven på rättssäkerhet måste också gälla i krogköer.
Men JK:s granskning kan sannolikt bara leda till teoretiska slutsatser om brister i rättssäkerheten för kroggäster. Aldrig så tydliga regler för både poliser och krogvakters tjänsteutövning kan täcka alla de situationer som uppstår sena kvällar med mycket folk och en hög berusningsgrad.
Det finns skäl att samhället överväger mer långtgående åtgärder för att göra krogen till en säkrare plats både för gäster och krogvakter. Kameraövervakning både inne i krogar och vid entréer borde bli obligatoriska för etablissemang som har öppet efter klockan 23 då många överförfriskade och nöjeslystna personer är ute.
Krogar där kösystem är en del av inpasseringskontrollen - främst nattklubbar - bör också förses med något slags räkneverk vid inpasseringen där köande gäster kan se hur många som fått inträde och hur många gäster som maximalt får tas emot. Därigenom kan krogarna inte längre sålla bland de köande t.ex diskriminera människor med invandrarbakgrund eller ha särskilda vip-system där vakter släpper förbi en del särskilt gynnade gäster, något som kan vålla stor irritation i en krogkö där andra fått kö under lång tid utan att bli insläppta.