Muslimer måste befria sig själva

Av Noterat: Lars J Eriksson politisk redaktör Skånska Dagbladet 24 JUNI 2007 02.15

KRÖNIKAN. Islam i fundamentalistisk form förhärligar våld och rasism. Men västvärlden kan inte tvinga på muslimska länder demokrati. De måste befria sig själva.

Förtryck. Den islamska kulturen är till stor del en våldskultur. Det är den enda möjliga slutsats som går att dra utifrån situationen i länder där islam har ett starkt fotfäste i befolkningen.
Palestinier mördar palestinier i Gaza och på Västbanken. Dagligen kommer rapporter om blodiga våldsdåd där shia- och sunnimuslimer gör sitt bästa för att utrota varandra i Irak och angripa ockupationssoldater och civila hjälparbetare.
Även i Afghanistan står mördandet högt i kurs bland islamistiska talibaner och muslimer som tillhör olika klaner. I en rad av världens länder med stora muslimska befolkningsgrupper ägnar sig islamska terrorgrupper åt våldsdåd.
Det här är bara några exempel på våldsdyrkan som präglar islam. Dit kan också föras den shariainspierade lagstiftningen där otrogna kvinnor och män kan stenas och tjuvar få sina händer avhuggna. Eller de senaste dagarnas hotfulla uttalanden från Pakistan och Iran om bland annat självmordsattentat för att den brittiska drottningen haft "oförskämdheten" att adla författaren Salman Rushdie.
Men är kristna så mycket bättre kanske någon invänder och kan hänvisa till exempel på våldsutövning i kristendomens namn.
Även kristna har ägnat sig åt våldskultur. Men kristendomen har civiliserats och avarterna marginaliserats i takt med att människor i de kristna länderna blivit alltmer präglade av demokratiska och humanistiska värderingar. Den vägen har de muslimska länderna kvar att gå.
Visst finns det muslimer som är fredliga och tar avstånd från våld. De kanske är en tyst majoritet. Men våldsdyrkarna är ingen liten satanistisk gren inom islam utan en stark strömning inom stora delar av den islamiska världen., dessutom så stark att de muslimer som står för förnuft och moderna värderingar har svårt eller inte ens vågar uttrycka en annan uppfattning, bokstavligen inför risken att få huvudet avskuret med ett svärd.
Stora delar av arabvärlden och de islamska trosbekännarna ägnar sig åt att odla bilden av sig själva som offer, offer för kolonialism, fattigdom och västerländskt förtryck. I själva verket har den islamska världen ytterst goda förutsättningar att erbjuda sin befolkning välstånd och trygghet.
Arabvärlden är inte bara rik utan närmast monstruöst rik i kraft av sina naturrikedomar. Problemet som gör att många i dessa länder - dit räknar jag också in palestinierna - fortfarande lever i armod är det starka islamska greppet om samhället vilket gjort att prästväldet och penningaristokratin motverkar ekonomisk, social och politisk frigörelse.
Kanske går islam att förena med demokrati? Men det går inte att förena fundamentalistisk islam med demokratiskt folkstyre. Det visar otaliga exempel som Iran där högerpopulisten Ahmadinejad styr - den islamska världens egen Mogens Glistrup - medan de som kräver demokratiska rättigheter förföljs och fängslas.
Västvärlden har i sin fåfänga trott att det skall gå att inspirera den islamska världen till demokrati och framsteg genom att öka utbytet på olika plan. Genom handel, resande, immigration och kulturutbyte skall islam moderniseras. Den USA-ledda alliansen var så naiv att den trodde att irakierna plötsligt skulle omfamna västerländsk demokrati när man störtade Saddam Husseins förtryckarregim. Istället har man fått ett blodigt inbördeskrig på halsen där USA och dess allierade förr eller senare måste stirra nederlaget i vitögat.
Den islamska världen måste pressas att ta framtiden i sina egna händer. Vi i väst kan inte tvinga fram demokrati och modernitet. Tvärtom måste vi byta spår och snarast begränsa kontakterna med dessa länder. Det gäller även inför de stora flyktingströmmarna.
Självfallet måste vi ge stöd åt människor på flykt. Men hjälpen bör var av ekonomiskt slag och avse humanitära insatser som utförs i muslimska länder. Om shiamuslimer vill fly från Irak så är de shiamuslimska Iran som bör ta ansvar för sina bröder och systrar. Och lika självklart bör sunnimuslimska Egypten och Saudi Arabien ha förstahandsansvaret för sina sunnimuslimska bröder och systrar.
Frihet, demokrati och materiellt välstånd kan inte vi i väst tvinga på den islamska världen. Befrielsen från imamvälde och klassförtryck måste tvingas fram av sociala och politiska befrielserörelser i dessa länder.

      Tipsa en vän