Foto: Scanpix

Högskoleprovet dyrt för vissa dyslektiker

Av Mats A Klingen mats.a.klingen@skd.se 0410-482 52 24 DECEMBER 2007 13.57 (UPPDATERAD 14.13)

MALMÖ. Personer med dyslexi som fått diagnos av "fel" logoped kan få betala tusenlappar extra för att få göra högskoleprovet med förlängd provtid.
Enligt Högskoleverket godkänns bara intygsgivare som själv anmält att de är behöriga. Övriga stoppas trots att de kan ha rätt kompetens.

Varje år gör tusentals ungdomar och vuxna högskoleprovet för att på så sätt kunna söka in på högskolan.
Sedan 2002 är det också möjligt för personer med dyslexi att få längre tid på sig under provet. Detta för att kompensera de problem som läs- och skrivsvårigheterna innebär.
Men alla med intyg om att de har dyslexi får inte förlängd provtid.

Lista

För att intyget ska accepteras måste den som utfärdat det finnas med på Högskoleverkets lista över behöriga intygsgivare.
Detta trots att många fler har rätt kompetens.
– Det märkliga är att när man väl kommit in på högskolan har man rätt till hjälpmedel oavsett vilken logoped som utfärdat intyget.
Det säger en förälder som hört av sig till tidningen efter Skånska Dagbladets artiklar nyligen om de långa köerna till dyslexiutredningar i Skåne.
– Jag har själv en dotter som ville göra högskoleprovet men fick beskedet att hennes intyg inte godkändes trots att det utfärdats av en legitimerad logoped. För att få göra provet tvingas vi betala en annan logoped som ska utfärda samma intyg.
Även om inte en komplett utredning måste göras kan ett sådant intyg kosta upp till två tusen kronor.

I kläm

Nils Olsson på Högskoleverkets utredningsavdelning bekräftar att verket använder sig av en lista över behöriga intygsgivare för att avgöra om en person kan få förlängd provtid. Personerna på listan har dock själva anmält sig till Högskoleverket och godkänts av en expertgrupp som sammanträder vid två tillfällen per år.
– Vissa anmäler sig till oss, medan andra inte gör det, trots att de är kompetenta och väldigt duktiga, säger Nils Olsson.
I dag finns drygt 300 personer från de flesta städer på Högskoleverkets lista.
Anledningen till granskningen är att verket måste ha en kvalitetskontroll, bland annat för att för att utesluta riskerna för fusk, säger Nils Olsson.
En annan orsak är att inte alla logopeder har kompetens för att utfärda intyg.
– Samtidigt kan vissa komma i kläm när de har ett intyg från någon som inte står med på listan, säger han.
Enligt Nils Olsson finns inga allmänna riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen när det gäller intygen. I stället måste myndigheterna göra sin egen bedömning, vilket alltså kan få konsekvensen att vissa som har rätt till extra hjälp inte får det.
– Det är givetvis inte bra, men eftersom det inte finns några riktlinjer måste vi har något att gå efter, säger Nils Olsson.

      Tipsa en vän