Med hedern i behåll

29 JUNI 2008 23.59

KRÖNIKAN. Den patriarkala kulturen i delar av den muslimska världen har gjort att många kvinnor i Sverige i dag lever under manligt förtryck och hederstänkande.


Förtryck. Nyligen, en vacker, varm och solig söndag vid kusten, fick jag uppleva något jag inte sett på länge. Då, för kanske 30 år sedan, var jag och min flickvän på en strand i Turkiet. Det var en knallhet dag i augusti och vi badade givetvis. Men i övrigt var det bara barn som badade och det var nästan inget folk på stranden. Detta var ingen turistort, utan en strand vid en vanlig turkisk by. Plötsligt kommer fyra beslöjade, svartklädda kvinnor ner på stranden och går ut i vattnet med kläderna på. De badade med burka och allt.
Samma hände denna vackra söndag vid en liten strand i Sverige. Ja, det var inte exakt samma klädsel och inte slöja, som dessa irakiska (eller möjligen iranska) kvinnor hade, men de gick ut i havet med alla kläderna på, när de skulle bada. Deras män hade badbyxor och det hade pojkarna. Men även flickorna badade med kläderna på. Det kanske inte var ett problem för dem, de fick i alla fall svalkat sig, men jag tyckte ändå synd om dem. Det kan inte vara särskilt behagligt att gå omkring i våta kläder, även om det var varmt i luften.
Detta att behöva bada med kläderna på, när man är rättroende muslim, är kanske ett litet problem, men det är symboliskt. Jag tror att det visade, att dessa kvinnor badade på männens villkor. Kanske inte just bara deras egna mäns, men på det muslimska patriarkatets villkor. Jag kan inte tänka mig att kvinnorna, om de själva verkligen fick bestämma, skulle välja att bada med kläderna på.
Ett mycket allvarligare fenomen är balkongflickorna. Sedan 2007 har nio muslimska flickor trillat ner från balkonger och slagit ihjäl sig (5 st) eller blivit allvarligt skadade. Det skedde i Malmö i februari, då en 16 år gammal flicka under oklara omständigheter föll från en balkong i Rosengård och dog. Inga vittnen finns mer än familjemedlemmar.
Det är naturligtvis ingen tillfällighet att nio muslimska flickor ramlar från balkonger. Allt sedan fallen Pela och Fadime (mfl) mördats för att de påstås ha kränkt familjens och särskilt husfaderns heder, har vi fått upp ögonen för att muslimska familjers kulturkrockar i Sverige kan leda till hedersmord. Nu har man kommit på att balkongmetoden är mycket bättre än att skjuta eller sticka ner flickorna, när det inte finns oberoende vittnen. Polisen står handfallen och kan inte bevisa att flickan inte ramlat ner av sig själv eller möjligen begått självmord. Det senare är inte så osannolikt som det kanske låter, eftersom det kana hända att flickan tvingas att själv hoppa.
För muslimska familjer, med en sträng religiös och kulturell uppfattning om vilka moralregler som ska gälla, är det inte lätt att leva i Sverige, ett av världens kanske mest sekulariserade och frigjorda samhällen. Stränga moralregler kring förhållandet mellan man och kvinna, har inget djupare stöd här.
När muslimska flickor och kvinnor umgås med svenska, frigjorda flickor och kvinnor, påverkas de naturligtvis. Det är lockande att ha mera frihet att bestämma själv vem man vill träffa. Men i stränga muslimska familjer accepteras det inte att flickkorna och kvinnorna träffar män, som inte tillhör familjen. De får i regel inte heller bestämma vem de ska gifta sig med. Systemet att de blir bortgifta, tillämpas trots att de nu lever i ett modernt samhälle. De flickor och kvinnor, som inte lyder denna ordning, råkar illa ut.
Ju mer dessa rättrogna muslimska familjer lever isolerat i sina egna etniska och kulturella grupper (som i Rosengård), desto större är risken att de kommer att upprätthålla sina uråldriga normsystem och ociviliserade straffmetoder, inklusive dödsstraff för olydiga döttrar. Det är lite svårt att förstå sig på hur dessa familjer ser på sig själva i vår kultur, att de kan tro att de kan fortsätta att leva som om de vore hemma i den konservativa byn i Mellanöstern. Och att dessa fäder och söner är beredda att mörda sina döttrar och systrar för en hederssak och pga tryck från släkten (som kanske bara till viss del finns här).
I svenska familjer sker sådant pga psykisk sjukdom, men för dessa fäder (och ibland söner) är det så viktigt att upprätthålla familjens heder att man är beredd att offra sina egna barn. Misslyckas husfadern med detta blir han och familjen utsatt för skam av släkten, ett öde värre än döden i hederskulturer.
Alf Ronnby

      Tipsa en vän