Chatt med lyckospridaren Ludvig Lindström

Ludvig Lindström.

Nu är chatten avslutad. Tack för alla frågor och tack till Ludvig Lindström.

Läs mer om honom här!

Är det sant att vi människor blir lyckligare efter 60? Själv tycker jag att jag var lyckligast när jag var ung på 60-talet. Livet var mindre komplicerat då, kanske för att tiderna såg annorlunda ut.???
/Barbro Leggat

Svar: Ja, forskning visar faktiskt att välbefinnandet generellt sett ökar med åldern, i alla fall upp till 60-70-årsåldern. Efter det vänder det nedåt igen. Antagligen på grund av försämrad hälsa. Man ska dock komma ihåg att människor är olika och det kan mycket väl vara så att du var lyckligare som ung.

Att vi bli lyckligare som äldre kan bero på lite olika saker. Vissa studier pekar på att människors personlighet förändras med åldern och speciellt kvinnor blir mer emotionellt stabila på ålderns höst. Detta har en lyckohöjande effekt.

Det är också troligt att vi ägnar oss åt mer njutningsfulla aktiviteter ju äldre vi blir, i synnerhet när vi blir pensionärer. I en amerikansk studie fann man att ungefär hälften av välbefinnandegapet mellan pensionärerna och den arbetande befolkningen kunde förklaras av att pensionärerna ägnar sig åt mer njutningsfulla aktiviteter.

varför detta intresse?

Hur kommer det sig att du intresserade dig för lyckofrågor? har du själv varit olycklig tidigare? eller varför brinner du för detta ämnet?
/Mia

Svar: Jag har alltid varit intresserad av filosofiska frågor, varför vi finns till och om det finns någon större mening med allt. Vi har ännu så länge inte kunnat få ett svar på detta. Kanske finns det ingen mening överhuvudtaget.

Det vi kan sluta oss till är dock att alla kännande levande varelser strävar efter att undslippa lidande och att öka sin lyckonivå. Vi borde alltså kunna säga att det är något positivt för en individ att känna lycka och negativt för en individ att lida. Det är denna insikt som gjort att jag börjat intressera mig för lyckofrågor och att jobba för en lyckligare värld.

Känner du att ditt välbefinnande har ökat eller minskat sen du blev vegan?
/Andreas

Svar: Att bli vegan har varit ett av mina bästa beslut någonsin och det har även ökat mitt välbefinnande. Jag mår bättre fysisk, bl a känner jag mig inte lika tung i kroppen. Jag vet också att jag inte längre bidrar till djurs lidande på samma sätt som när jag åt kött och inte heller till den stora mängd växthusgaser som djurindustrin står för. Denna vetskap får mig att må bättre.

Hur viktigt?

Hur viktigt är det att finna meningen med livet? Behöver vi det för att vara lyckliga?
/ditt namn

Svar: Att finna en större mening med livet är viktigt för att vi ska må bra. Första steget kan vara att du kommer underfund med vilka dina grundläggande värderingar är om vad som är ett rätt och riktigt liv och hur ditt liv idag motsvarar din syn på detta.

Forskning tyder nämligen på att vi mår som bäst när det vi gör är i överenskommelse med våra värderingar och att det är positivt för vår lyckonivå att hitta en större mening med livet.

Hej Ludvig!
Jag har tvillingar som ska börja naturvetenskapliga programmet i höst.
Har du några råd hur jag som förälder kan hjälpa dem på bästa sätt. Vill ju att de både ska
orka ta sig igenom de tre åren och samtidigt må bra. Har funderat på mindfulnessträning och höstlovsresor till ljusare breddgrader. Tack på förhand!
/Eva

Svar: Hej Eva!

Du har tänkt helt rätt. Mindfullness och meditation är utmärkta verktyg för att få oss att må bättre. Det stärker också vår förmåga att hantera vardagens utmaningar som t ex alla läxor och prov som dina tvillingar står inför.

Höstlovsresor till ljusare breddgrader är också bra. En orsak till att många blir mer deprimerade under hösten kan vara brist på D-vitamin som man till stor del får genom solen. För att vara på den säkra sidan är det bra om man tar extra tillskott av detta under hösten och vintern.

Gå gärna in på lyckobloggen.se för att kolla in fler enkla små knep som kan öka välbefinnandet. Mår vi bra så presterar vi också bättre.

Oro

Jag oroar mig över stort och smått, och sedan jag fick barn har jag börjat bli smått manisk - är det inte olyckor som jag inbillar mig är det sjukdomar. Har du några tips för att hjälpa mig leva i nuet och njuta av det som är bra?
/Eva

Svar: Det finns lite olika strategier för att få bort negativa tankar och fruktlöst ältande. En effektiv metod kallas distraktion och går ut på att rikta uppmärksamheten mot något mer positivt.

Brainstorma fram en lista på olika distraktioner du kan använda dig av när du ältar eller inbillar dig negativa saker. Skriv ner distraktioner som passar till olika situationer och platser. Försök sedan att använda distraktionerna på listan under veckan som följer. Exempel på distraktioner kan vara fysisk träning, att läsa en bra bok eller att städa skrivbordet. Försök att undvika ”ohälsosamma” distraktioner som exempelvis tröstätande.

Vanligast?

Vad tror du är det vanligaste "felet" folk gör, som hindrar dem att vara lyckliga?
/Olle

Svar: Vi överskattar oftast hur mycket olika saker kommer att påverka vår lycka och vi kan vänja oss väldigt fort. Att bli miljonär på lotteri behöver inte höja ens lycka och att bli delvis förlamad i en olycka behöver inte alls sänka ens lycka.

Min erfarenhet är att många människor hela tiden strävar efter mer pengar, mer prylar och ett bättre utseende. Det blir lätt en statusjakt där vi ständigt ligger steget efter.

Enligt forskningen gör dock inte mycket pengar, prylar eller utseende oss speciellt mycket lyckligare. En storvinst på lotto eller mer prylar kan ge kortsiktlig lycka, men på längre sikt kan det till och med göra folk olyckliga. Det kan till exempel flytta fokus från att stärka ens relationer (vilket är en av de viktigaste sakerna man kan göra för att må långsiktigt bra) till en ständig jakt på mer pengar och prylar.

Vänner som tar energi

Hej Ludvig,
Jag upplever att många människor har en förmåga att ta energi istället för att ge. Vad är ditt bästa tips i de situationerna. Borde det inte vara viktigt att omge sig med människor som ger energi istället för tar?
/Stina

Svar: Hej Stina!
Det ligger mycket i det du skriver. Personer som omger sig av lyckliga människor har större chans att själva se ljust på tillvaron. Glädjen spiller helt enkelt över på dig. Men det här innebär naturligtvis inte att du ska slänga på luren så fort någon du känner har en kris och ringer för att få lite pepp eller prata av sig. Du blir inte lyckligare av att vara en usel vän. Att få stöd av andra i svåra situationer kan vara en viktig ingrediens för att ta sig ur krisen. Och det är faktiskt så, att när du hjälper andra så skapar det också ökade lyckokänslor, både för dig själv och för den du hjälper.

Vad är lycka för dig? Hur kan man definiera lycka?
/Ditt namn

Svar: Jag definierar lycka utifrån lyckoforskningens definition där man räknar med två sorters lycka – livstillfredsställelse (lyckans kognitiva komponent) och välbefinnande (lyckans affektiva komponent).

Det mesta inom lyckoforskningen handlar om vår livstillfredsställelse – om vi trivs med våra liv och om livet är som vi vill att det ska vara, i det stora hela. Många anser dock att det är minst lika viktigt med välbefinnandet – hur bra vi mår i alla enskilda ögonblick.

Själv blir jag lycklig av att umgås med mina vänner och min familj, att idrotta och att tillsammans med andra i Global Happiness Organization försöka skapa en lyckligare värld.

Konstgjord lycka?

Hur ser du på lyckobringande substanser - och då menar jag allt från mat och dryck till rena droger? Om målet är att vara lycklig borde alla medel vara tillåtna?
/Ulla

Svar: Jag ser inte något större principiellt problem att genom substanser i form av mat, dryck eller preparat öka sin välbefinnandenivå. I Global Happiness Organization har vi en expert inom lycka och näringslära som informerar om vad man kan stoppa i sig för att må bättre.

Jag upplever att det finns sån hets i samhället i dag när det gäller allting. Man ska göra massa saker, man ska jobba, man ska umgås, man ska vara engagerad, och självklart ska man vara lycklig. Vad ska man göra för att klara av denna hets och samtidigt vara lycklig?
/Anonym

Svar: Bra och relevant fråga. Det är inte lätt att leva upp till alla krav som vi kan uppleva att omgivningen idag ställer på oss. Det är bra att vara medveten om detta och kanske öva sig i att kunna nöja sig med att låta saker och ting bli lite som de blir och vara tillfreds med det. Sänk dina krav helt enkelt. Struna i om du inte hinner gå på den där festen eller fixar den där uppgiften helt perfekt (lättare sagt än gjort).

Studier visar faktiskt att personer som är måna om att i alla lägen satsa på att välja det absolut bästa alternativet (”maximerare”) och alltid vill att allt ska vara på topp mår sämre än ”icke-maximerare”. Maximerarna har en tendens att påverkas mer negativt genom att jämföra sig med andra. Studier visar också att maximerarna oftare ångrar sina beslut, lättare skuldbelägger sig själva, är mindre optimistiska, har lägre självkänsla, drabbas oftare av depression och helt enkelt känner sig mindre nöjda med sitt liv. De kan helt enkelt aldrig fullt ut uppskatta det de har.

Måste man?

Man säger ofta att barn måste få ha tråkigt. Kan det vara så att man också måste vara olycklig ibland?
/Anonym

Svar: Det finns ingen forskning vad jag vet som backar upp påståendet att man måste må dåligt eller ha tråkigt för att kunna må bra. Däremot bör man inte jaga lyckan och känna sig misslyckad bara för att man har tråkigt eller mår dåligt. Det i sig kan få en att må dåligt.

Ekonomisk tillväxt

Idag verkar våra politiker stirra sig blinda på den ekonomiska tillväxten, men kan de göra något för att låta lyckan inverka på politikska beslut i större utsträckning?
/Kalle

Svar: Mycket viktigt fråga. Totalt sett har världens befolkning blivit allt lyckligare de senaste årtiondena. Tyvärr gäller detta gäller inte överallt. I västvärlden har lyckoökningen i princip avstannat (så även i Sverige), trots en hög ekonomisk tillväxt. I stället har oron och ångesten ökat, framförallt bland unga.

Från att ha varit ett politiskt medel att öka människors lycka och välfärd verkar det som om tillväxten blivit ett mål i sig för många politiker. Det är därför viktigt att byta fokus – från ett tillväxtfokus till ett välbefinnandefokus. De politiska beslut som tas i dag styrs huvudsakligen inte av forskning om vad som ger bäst välbefinnandekonsekvenser för samhället och världen. Om en majoritet av våra folkvalda politiker vill göra världen lyckligare måste man ta till sig lyckoforskningens resultat och fokusera på mer än enbart ökad tillväxt och inflationsbekämpning.

I Sverige har vi i Global Happiness Organization bland annat föreslagit ett antal politiska åtgärder som skulle kunna öka lyckan i samhället. Läs gärna om dessa på http://www.globalhappiness.com/sv/om-gho/gho-sverige/politiska-forslag

Hej!

Vad snygg du är om man får vara lite sådär spontan.... Jag är också intresserad av livets mening och vad det innebär för olika människor. Det basala behovet är väl grunden men sedan blir det knepigt eller så är det inte det. Jag har läst väldigt mycket buddhism och tycker det är ett sunt tänkande. Kan det vara egna förväntningar man har på andra som gör en besviken? Jag menar om man jämför med nuläget?
/Marita.E.

Svar: Tack ska du ha :)

När man har frågat människor i länder runt om i världen hur lyckliga de känner sig och hur nöjda de är med livet så har danskarna ofta visat sig hamna i topp eller näst i topp. Frågan är bara varför. En dansk lyckoprofessor, Kaare Christensen, gav svar på tal. Kaare Christensen har skrivit en bok på ämnet med titeln "Why Danes Are Smug", där han i stora drag kommer fram till är att danskarna är så lyckliga för att de har låga förväntningar. Således blir de sällan bedrövade när Oledolyckan är framme.

Orimliga förväntningar är en lika stor glädjedödare oavsett om det handlar om att du ska gifta dig och förväntar dig det perfekta bröllopet eller om det gäller mer vardagliga saker som förväntningar på att andra människor ska agera på ett visst sätt. Släng ut dina bilder om hur perfekt allt ska bli med huvudet före och odla din nyfikenhet och din sunda förväntan istället.

FLER NYHETER PÅ

Foto: Scanpix

Så blir midsommarvädret

HELG Under torsdagen väntas riktig högsommarvärme, men på midsommarafton är utsikterna sämre.

Personal på en livsmedelsaffär i Malmö tände ljus till minne av mannen som misshandlades till döds. Kunder och förbipasserande var inte sena att fylla på med både blommor och ljus.

Foto: Arkiv

Åtal för mord
på hemlös man

MALMÖ En hemlös 53-årig man hittades i november förra året svårt misshandlad till döds vid Pauliskolan i Malmö.

14/2 Man häktad för mord på hemlös
13/2 Mordmisstänkt 44-åring begärd häktad
12/2 44-åring anhållen för mord på hemlös
21/12 2012 Man med gitarrfodral söks i mordutredning
10/11 2012 Mördad hemlös man var från Sydeuropa
9/11 2012 Mördades på skolgård

Luna Ojeda Palma, informatör på Försvarsmakten, och Roselí da Silvia Utterberg, projektledare på Arbetsförmedlingen, tror båda att utbildningen är en bra merit att ha på sitt cv.

Försvarsmakten vill
rekrytera skåningar

MALMÖ Söker personer med utomeuropeisk bakgrund.

JO-kritik mot domare

MALMÖ En domare i Malmö tingsrätt får kritik av justitieombudsmannen (JO) för sin hantering av bevisningen i ett trafikmål.

Tunneln genom Hallandsåsen

Arkivfoto: Lars Johansson

Tunnelborrning närmar sig slutet

WEBB-TV+TEXT Den tidigare så problemtyngda tunnelborrningen genom Hallandsåsen börjar närma sig slutet.

31/3 Sista biten för Hallandsåstunneln
17/3 2011 Borrstart för Åsa

Foto: Scanpix

Plötslig värme bäddar för myggsommar

MALMÖ Långärmat, långbyxor och myggmedel är tricket för att slippa bli alltför illa stucken.

Gårdsbrand tvingar familj till nystart

Gården där familjen bodde brann under måndagen ner till grunden. Risken att en gasflask, varav en man kan se framför bilen på bilden, skulle sprängas gjorde det omöjligt att genomföra en vanlig släckning av gården.

Foto: Adam Svensson