Redan i oktober 2006 blev Lars Vilks inbjuden att delta i konstutställningen i Eslöv. Våren 2007 blev konstnären mordhotad efter att ha gjort en teckning där profeten Muhammed uppträdde som rondellhund.
Fredrik Axwik, som ansvarade för Eslövsutställningen, kontaktade då polisen och säpo. Knappt två månader före utställningen meddelade kommunens kultur- och fritidschef Eva Hallberg den ansvarige att man inte vågade ha med Lars Vilks konstverk.

Ingen fara

Tre personer anmälde Eslövs kommuns agerande till justitiekanslern (JK). De hävdade att kommunen hade stoppat Vilks, trots att säpo försäkrade att det inte fanns någon fara att låta honom delta i utställningen. Anmälarna framhöll dessutom att det var kommunpolitikerna som ingrep, men att tjänstemännen fick stå för beslutet.
JK slår till att börja med fast att censurförbudet i lagen inte gäller konstutställningar.
Men om en konstnär stoppas från att delta i en utställning enbart på grund av sina åsikter eller innehållet i de konstverk han eller hon vill ställa ut, så rör det sig om ett brott mot bestämmelsen om saklighet och opartiskhet i regeringsformen. Agerandet skulle därmed även strida mot grunderna för yttrandefriheten.

Sakliga grunder

Göran Lambertz betonar att en refusering av en konstnär måste ske på sakliga grunder. En sådan grund kan vara att det av ordnings- eller säkerhetsskäl inte är försvarligt att låta konstnären delta i en viss utställning.
Arrangören av utställningen, i detta fall Eslövs kommun, måste i den här typen av situation ha ett ganska fritt spelrum för egna bedömningar. Därför var det inte fel av kommunen att stoppa Lars Vilks, trots att säpo ansåg att det inte förelåg någon fara.
Slutligen kommer JK fram till att kommunens agerande inte syftade till att inskränka konstnärens yttrandefrihet.