Tre scener och tre dagar med Stapelfestivalen

Det är en pustande Henrik Hoffer som svarar när han nås på telefon under onsdagseftermiddagen. Men han är glad och förväntansfull, vilket kanske inte är speciellt konstigt med tanke på att han är en av de huvudansvariga för Stapelfestivalen som pågår mellan torsdagen och lördagen - ett av de större arrangemangen i Malmö i sommar. Och nog pratar Henrik Hoffer om den som om det vore hans barn.

Med en publiksiffra

på 6 500 personer förra året hoppas nu festivalarrangörerna på att under andra året öka och kanske nå 10 000-strecket i alla fall.
Samtidigt krockar Stapelfestivalen och Möllevångsfestivalen med varandra. För varar Stapelfestivalen torsdag till lördag, varar Möllevångsfestivalen fredag och lördag. Dessutom är det en industrimusikfestival i Malmö på lördagen.
- Ja, det blev ju lite oturligt det där med Möllevångsfestivalen, och lite konstigt med tanke på att vi faktiskt har många gemensamma samarbetspartner. Men vi har nog inte riktigt samma publik ändå, säger Henrik.

Han tror att

Stapelfestivalen lockar lite äldre människor, där många kommer från innerstaden. Men visst tycker han det är tråkigt, speciellt eftersom många musikintresserade har band på båda festivalerna som de kanske hade velat se, men som inte går på grund av krockar.
- Hade man haft en vecka isär så hade man däremot fått hela härligheten, nu måste man ju välja lite mer.

På premiäråret

förra året fick festivalen in drygt 500 ansökningar till de attraktiva spelplatserna i schemat, i år är det minst det dubbla.
- Ja, jag kan ju säga att vi har lyssnat på ganska mycket demos, säger Henrik och skrattar.
Han berättar att han har en hel pärm med bara skivor, som inte går att stänga.

Men hur väljer man egentligen ut vem som får spela?
- Det är jättesvårt, men man får dela upp lite i genrer, försöka få ner någon från uppåt landet och samtidigt stötta det lokala såklart. Det är viktigt att stötta hela musikindustrin.
Samtidigt tycker han det är viktigt att göra en rättvis fördelning mellan könen.
Henrik Hoffer som själv är musiker har jobbat med Popkollo och umgås med många kvinnliga musiker som berättat om sina tuffa villkor i musikbranschen – just för att de är tjejer.
- Jag har berättat det här för ungdomarna som hjälpt till att boka banden och jag tycker verkligen att de har gjort ett bra jobb. Det är nästan exakt hälften som det ser ut nu.

Men vad tycker du om att banden spelar på både Stapelfestivalen och Möllevångsfestivalen? Man måste ju välja på ett annat sätt.
- Det är ju roligt för banden, kanske lite synd om oss – men vi känner att vi kan bjuda på det. Som band är det ju kul att få spelningar i rad. Och det är två bra festivaler i samma stad, så då är det ju rätt schysst att ge banden den chansen. Dessutom har vi ju några större dragplåster som kanske lockar lite.

Enligt Henrik

får man till exempel absolut inte missa det alldeles nybokade bandet Hell on Wheels, Promise and the Monster, Pretty Whorse on Manhattan, Erika Rosén och Britta Persson.
- Förra året hade vi också bokat Britta Persson, men hon kom inte. Hon visste helt enkelt inte om att hon skulle spela här, säger Henrik och skrattar. Det hade skivbolaget glömt att meddela och det var någon dubbelbokning.
- Men i år kommer hon i alla fall, lägger Henrik till lite hastigt.
Samma problem har det blivit i år med ett annat band som festivalarrangörerna som tur var aldrig hann gå ut med.

Festivalen arrangeras

av eldsjälar som verkligen vill göra skillnad i Malmö. Cirka ett 40-tal ungdomar ställer upp gratis mot att de får lära sig hur det fungerar att vara arrangör av ett stort evenemang.
- Det är ett initiativ från Malmö Stad att Stapelbädden ska bli en mötesplats. Och tillsammans med ungdomarna har vi sedan skapat en förening som heter Karma – vårt motto och en förening som såklart ska verka för att göra bra grejer.

- Men det blir mycket mer än musik på Stapelfestivalen, fortsätter Henrik. Det blir en skejttävling, och det blir en festival som går i det miljömedvetna tänket. Där alla förstås är väldigt välkomna.