Så sammanfattar trelleborgaren Ann-Katrin Sandelius, sedan tre år arkitekt i Staffanstorps kommun, sin syn på framtiden och Staffanstorp.

Uppåkra ska lyftas fram

Utgångspunkten är att kommunen ska växa och locka till sig fler folk. Då krävs alltså en tydlig profil, som ska skapas genom att kommunen bättre lyfter fram och utvecklar sina unika miljöer, som exempelvis Uppåkra.
– Uppåkra tror jag mycket på. Sen ska vi göra det vackra åkerlandskapet mer tillgängligt med ridvägar och gång- och cykelvägar, säger Ann-Katrin Sandelius.
Hon vill också se ett mer livfullt stadsliv.
– Vi vill ha mer rörelse kring gator och torg, med mer arrangemang, torghandel och så vidare.
Hon ser framför sig ett Staffanstorp där invånaren har större möjligheter än i dag att välja på olika boendekoncept. Det ska även bli lättare som Staffanstorpsbo att utnyttja sin tid på bästa sätt. Och det ska finnas fler nätverk att samlas kring och inspireras av. Ett exempel kan vara att skolklasser och lokala företagare har samarbeten, menar Sandelius.

Tåget viktigt

Mycket mer konkret än så vill projektledaren för Framtidens kommun, som arbetet kallas, inte vara förrän politikerna har tagit del av förslagen.
Förutom på en punkt: tågtrafiken. Tåg och annan spårbunden trafik är en förutsättning för hela utvecklingsarbetet, hävdar hon.
– Tåget tror vi kan ge mycket stadsliv. Vi behöver tåget för att kunna växa.
Enligt Sandelius är det kring de framtida tågstationerna i Staffanstorp, Kyrkheddinge, Hjärup och Nordanå och kring spårvagnsstoppen i Staffanstorp som bebyggelsen måste öka. En förtätning av samhället och en omdaning av gamla sockerbruksområdet i närheten av den tänkta stationen är därför nödvändig. Kanske måste vissa delar av det sedan tidigare framtagna programmet, Tillväxt 7 000, revideras för att passa in, säger Ann-Katrin Sandelius.
Något som gör planerarnas arbete mycket svårt är att ingen i dag vet när Simrishamnsbanan kan trafikeras, eftersom Banverket har flyttat fram projektet på obestämd tid, eller när det kan gå spårvagn mellan Lund och Staffanstorp. Det är en av anledningarna till att framtidsplanerna sträcker sig så långt som trettio år (det normala när översiktsplaner tas fram är ett tioårigt perspektiv).
– Om trettio år måste vi ju ha tåg, säger Ann-Katrin Sandelius.

Varför befolkningstillväxt?

Sedan det tvååriga projektet med utvecklingsarbetet började i vintras, har hon ställt sig själv många frågor om Staffanstorps identitet och potential, säger hon. En av frågorna har handlat om just tillväxten.
– Varför ska vi växa? undrar hon och svarar själv att det för med sig en positiv anda och att det är naturligt att vilja växa.
– Sen är det så att vi har en åldrande befolkning i Staffanstorp och måste få hit fler unga människor. Men vi måste växa på ett miljömässigt hållbart sätt, och måste alltid motivera varför vi tar högklassig jordbruksmark, tillägger hon.