Inför samhällstjänst

29 OKTOBER 2008 23.59

LEDAREN. Det är logiskt att slopa värnplikten i dess traditionella form, vilket utredningen om totalförsvarsplikten föreslog i går.

Säkerhet. Värnplikten var en gång i tiden ett väl fungerande system för att värna vårt lands säkerhet och stärka uppslutningen kring vårt demokratiska styrelseskick. Värnplikten gjorde det möjligt att ha ett i antal soldater räknat mycket omfattande militärt försvar, något som var nödvändigt för att skapa trovärdighet kring vår neutralitet och alliansfrihet. Genom att vi valde värnpliktslinjen i stället för att ha en försvarsmakt av värvade soldater stärktes också den demokratiska förankringen, militären kunde inte bli ett redskap för politiska krafter som var emot folkstyret.
I dag lever vi i en annan tidsålder. Behovet av att ta in hela årskullar av unga män till försvarsmakten finns inte när vi inte längre har ett försvar som i huvudsak är inriktat på invasionsförsvar. I praktiken har redan värnplikten upphört eftersom vi bara tar in en liten andel av varje årskull. Så sent som 1997 tog vi in 27.000 värnpliktiga, en siffra som krympte till enbart 4.700 under år 2007.
Dagens svenska försvarsmakt är inriktad mot att delta i internationellt fredsarbete. Därför har försvaret gjorts smalare men vassare, med färre förband och minskad personal i form av officerare och soldater men med mer tekniskt avancerad utrustning. Även i det avseendet är värnpliktssystemet en historisk kvarleva som inte har framtiden för sig, vi har inte användning för så många soldater som ett värnpliktssystem producerar.
De värnpliktiga är soldater under utbildning. De kan inte snabbt övergå till att bli stridande förband, i synnerhet inte i internationella operationer som kräver väl utbildade elitsoldater.
Utredningen om totalförsvarsplikten som letts av erfarne försvarsutredaren Ander Svärd (c) vill avskaffa dagens värnpliktssystem och i stället inrätta en frivillig soldatutbildning på tre månader. De som sedan vill kan gå vidare från grundutbildningen och bli yrkessoldater med hög kompetens och skräddarsydda för att kunna deltaga i försvarsmaktens internationella samverkan.
Förslaget är en anpassning till dagens försvarspolitiska verklighet. I ett annat läge t. ex om det säkerhetspolitiska läget i vår nära omvärld drastiskt försämras, kan värnpliktssystemet ånyo tas till användning, enligt utredningens förslag. I praktiken får vi därför full handlingsfrihet att anpassa oss till vad omständigheterna kräver framöver.
Däremot finns det anledning att beklaga att utredningen inte presenterar ett förslag till obligatorisk samhällstjänst. Den form av medborgerlig fostran som varit en bieffekt av värnpliktssystemet borde hållas vid liv, men genom att omvandla värnplikten till en samhällstjänst som blir obligatorisk inte bara för alla unga män utan också alla unga kvinnor.
En obligatorisk samhällstjänst inom vård, skola, miljösektorn, föreningslivet och på andra områden skulle bidra till unga människors fostran till ansvarskännande vuxna. Dessutom skulle arbetsinsatserna göra stor nytta för samhället.
En sådan samhällstjänst skulle också passa bra in i dagens kärva arbetsmarknad. Det skulle leda till att trycket på arbetsmarknaden varje år minskar med uppemot 100.000 personer, något som både gynnar samhällsekonomin och underlättar hanteringen av svackor i efterfrågan på arbetskraft.


Bildtext:
Värnpliktssystemet passar inte in i det moderna svenska försvaret som är inriktat mot internationella fredsbevarande operationer. Däremot borde samhällstjänst för unga män och kvinnor övervägas för att minska trycket på arbetsmarknaden, ge medborgerlig fostran och bidra till bättre fungerande offentlig sektor.

      Tipsa en vän