– Vi har hållit det på en rimlig nivå. Vi och Lunds kommun har haft en samsyn som har gjort att det varit lugnt sedan 1993, säger kommissarie Jörgen Nilsson till Skånskan.

Han var själv med när det brände till senast. Oroligheterna 1993 var kulmen på en stegrande våldsspiral i regionen. 1991 sköts ett skinnhuvud ihjäl av en civilklädd polis i samband med att denne angreps i Malmö, dagen före demonstrationen i Lund.

Och till Lund kom danska BZ-aktivister och gav poliserna en helt annan typ av motstånd än det väntade, när gatstenarna regnade på Stora Södergatan.
Polisen hade länge försökt stoppa 30 novemberföreningens demonstration eftersom den genererade upploppet – men fick nej i högsta instans.

Först 1993 tog det stopp. Erfarenheterna från åren innan visade att polisen hade rätt. Det gick inte att garantera säkerheten, och 30 novemberföreningen fick inte gå.
Än mindre motdemonstranterna. 1 300 poliser sattes in mot dem.
Och sedan dess har Lunds kommun, ibland i tillsammans med Lunds stift gjort 30 november till en fredens dag.
– 30 novemberföreningen har gått till Domkyrkan, Tegnérstatyn och kyrkogården utan tillstånd. Vi har inte betraktat det som en demonstration, förklarar Jörgen Nilsson.

Men den 22 oktober i år kom Helsingborgaren och nationalisten Kristoffer Dahlström in med en ansökan.

Vägrade ändra sig

Han vill mellan klockan 15 och 18 genomföra en demonstration. Samlingen sker på Clemenstorget och demonstrationen är tänkt att avslutas vid Monumentet efter en tur genom stadens centrum.
– Vi hade ett möte med honom den 10 november där vi försökte be honom att låta bli. Men han ville inte ändra sig, berättar Jörgen Nilsson.

I dag onsdag har Lundapolisen ett operativt möte om hur ansökan ska behandlas.
Eftersom den 30 november i år också är skyltsöndag med mängder av verksamheter och utomhusevenemang i staden är situationen inte okomplicerad.
– Vi gör en kontinuerlig bedömning, dag för dag. Och när vi behandlar ansökan kan vi ha synpunkter på tid och plats och hur trafiksituationen påverkar möjligheterna, säger Jörgen Nilsson.

På nationalistsajten nordisk.nu bildades en diskussionstråd i ämnet redan den 14 november. Tonen anges redan i ingångsmeddelandet. Lund har i 17 år "mer eller mindre dominerats av vänsterextremister och unga inne-liberaler".
– Den 30 november har förvandlats från en nationalistisk högtid till en antinationalistisk högtidsdag, säger skribenten.

Han eller hon uppmanar: "Alla till Lund – staden är vår". Längre ned i samma tråd diskuteras dödskjutningen 1991. I början på 90-talet spärrade polisen in demonstrationen med hjälp av sandfyllda containrar. Ett annat år försökte man med att bara ge deomstrationstillstånd på en idrottsplats utanför staden, vilket de högre instanserna sa nej till.