Demonstrationen var tänkt att avgå från en parkeringsplats vid Clemenstorget klockan 15.
Långt innan dess stod de 60-70 personer det handlade om färdiga, omgivna av kravallutrustade poliser. I kvarteren runt omkring fanns det också gott om poliser, för att hindra motdemonstranterna, som var mångdubbelt fler, från att nå fram nationalisterna.
Till en början höll polisen motdemonstranterna utanför järnvägsstationen, men de hittade andra vägar att nå fram till Spolegatan. "Inga rasister på våra gator!" och "Nazzesvin!" haglade över demonstranterna.
Motdemonstranterna blev fler och fler. Både bland dem och nationalisterna fanns många tillresta.
Ännu efter en dryg timme hade demonstrationståget inte kommit iväg. Var det aldrig tal om att avbryta det hela och föra bort nationalisterna i bussar?
– Man får hela tiden göra en bedömning av läget. Samtidigt hade man sökt tillstånd till och fått beviljat en demonstration, och då var det vår uppgift att se till att de kunde genomföra den, säger Charley Nilsson på polisen.
Vid 16-tiden tände demonstranterna facklor. När de blev ansatta kastade flera av dem sina facklor mot motståndarna, och sedan flög facklor fram och tillbaka. Liksom stenar.

Bussade till Flädie

I ett ganska tidigt skede slog polisen till hårt när motdemonstranter försökte angripa nationalisterna. Det var runt 140 stycken som ringades in; en del fick utstå hårdhänt behandling innan de sattes på bussar och kördes ut till pendlarparkeringen i Flädie, där de släpptes och fick ta sig därifrån bäst det gick.
En och en halv timme försenat kunde demonstrationståget komma iväg, sedan ridande poliser röjt väg. Den röjningen gjorde att en del personer, både motdemonstranter och allmänhet, befann sig instängda på ett litet område. En kvinna berättar hur det kom en fackla vinande från nationalisterna mot dem som stod där och inte kunde fly undan.

Rakare väg

Tåget gick in på Fredsgatan och svängde norrut på Karl XI-gatan.
– De fick acceptera en annan marschväg. Vi kortade av den rätt ordentligt för att det skulle gå snabbar, säger Charley Nilsson.
Det innebar att tåget i princip tog raka vägen ut mot Monumentet, till minne av slaget om Lund 1676. På flera platser längs vägen upprättade polisen vägspärrar för att fördröja motdemonstranternas förföljande. Alla kunde man dock inte hindra; nationalisterna tågade, omringade av poliser, med stenar vinande omkring sig. Det fanns motdemonstranter som tog genvägar över villaträdgårdar för att komma åt skaran. Flera av dem var för övrigt försedda med sköldar.
Framme vid monumentet skedde en kransnedläggning och där hölls flera tal, bland annat av Lars Hulthén, som var förgrundsgestalt i 30 novembermarscherna i Lund på 80- och 90-talen.

Fintade

Nationalisterna ville tåga samma väg tillbaka, men det gick inte polisen med på. De gick en annan väg och fick gå ganska ostörda in till järnvägsstationen, ropande paroller och slagord.
Polisen hade villat bort motdemonstranterna genom en fint; nationalisterna fraktades inte bort i de bussar som stod beredda vid Monumentet och som stod under uppsikt.
I stället sattes de hårdbevakade nationalisterna på ett nordgående tåg; poliser var med en bit av vägen.
Vid åttatiden på kvällen berättade Charley Nilsson att 145 personer hade omhändertagits – det var de som bussades till pendlarparkeringen i Flädie – och nio gripits, misstänkta för skadegörelse och försök till våld mot tjänsteman. Av de gripna var de flesta motdemonstranter, två var från den andra sidan. Flera släpptes efter förhör.

En till sjkuhus

Enligt tidiga uppgifter fick en person föras till sjukhus efter att ha blivit träffad av en sten. En motdemonstrant skall också ha blivit biten i handen av en polishund.
Senare på kvällen kom anmälningar om angrepp mot enskilda, från båda sidor.
Vid 22-tiden skall en bil ha blivit sönderslagen av motdemonstranter vid Mårtenstorget och ägaren blivit jagad.