Kriminalvården lägger årligen stora resurser på att förebygga insmuggling och missbruk av knark.
Ändå räknar man med att 55 procent av internerna i Skåne använder narkotika.
– Ända sedan droger gjorde debut i det svenska samhället har de också funnits inne på fängelserna, så det är inget nytt fenomen. Men tidigare fanns det bara få preparat, i dag finns det en uppsjö olika kemiska substanser som används. Ofta hinner inte lagstiftningen med, vilket gör vårt arbete mycket svårare, säger Andreas Wallin, säkerhetsinspektör på kriminalvårdens Region Syd.

Steget före

Utöver det förebyggande arbetet används visitationer, knarkhundar och urinprovstagning flitigt på fängelserna. Men internerna tenderar ofta att ligga steget före sina övervakare.
– De är oerhört skickliga och uppfinningsrika på att anpassa sig efter våra motåtgärder, säger Wallin.
Så när Kriminalvården ökade antalet urinprover för några år sedan, avtog snabbt användningen av cannabis och ersattes av rökheroin, som försvinner ur kroppen betydligt snabbare.

Risk för smuggling

Besökare som gömmer narkotikan på sig är troligen den vanligaste metoden för att få knarket innanför murarna.
– Vi har ju valt en modell som innebär att fängelserna inte är slutna mot resten av samhället. Så fort du godkänner besök till fängelset, så finns det en risk att narkotika smugglas in, säger Wallin.
Andra metoder som förekommer är att kasta in preparaten eller att skicka via brev.
Men kriminalvården utesluter inte heller att drogerna tas in av korrumperad personal.

Utbrett missbruk

På anstalten i Ystad är missbruket utbrett, både på den manliga och den kvinnliga avdelningen.
– Min bedömning är att runt två tredjedelar av de intagna har någon form av missbruksproblem. Även på den kvinnliga sidan är det merparten, säger säkerhetsansvariga Victoria Rydholm.
– Det här är något som vi måste jobba aktivt med för att förhindra. Varje dag.

Maktstruktur och oreda

Förutom de uppenbart negativa följderna för den enskilde individen, innebär missbruket innanför murarna också ett stort ordningsproblem, säger Andreas Wallin.
– Det saboterar klimatet inne på anstalterna och medför spänningar. Narkotikan skapar maktstrukturer och oreda.