Under en timmes tid i samband med skalvet fick SOS-centralen ta emot cirka 1 600 anrop, mot normalt 50-60 under en sådan här period.
– Av erfarenhet vet vi att 90-95 procent av den här typen av samtal inte är akuta, att det inte föreligger fara för liv eller egendom, säger Johan Ekermann, platschef på SOS Alarm i Malmö.

Erfarenheten bygger på anrop vid översvämningar och stormar som Gudrun och Per.
När det började skaka på tisdagsmorgonen blev folk oroliga, och allra mest i kring epicentrum i sydöstra Skåne . Man ringde larmnumret 112.
– Det var människor som kände hur det skakade och undrade vad som pågick. Något larm om personskada eller skada på egendom känner jag inte till, säger Johan Ekermann.

Vid denna anstormning tvingades SOS Alarm Skåne begära assistans från SOS-centralerna i Växjö och Stockholm, som därmed också fick svara på frågor från oroliga skåningar.
– Detta att folk ringer hit för att söka information är ett dilemma för oss, men jag har också förståelse för det eftersom man inte vet vart man annars ska vända sig, säger Johan Ekermann.
– 112 är ett nödnummer, som man i det längsta ska undvika att ringa om det inte gäller behov av akuta insatser. Man bör fundera en stund innan man ringer.

I situationer med stor belastning använder SOS Alarm en teknisk plattform för inkoppling av flera larmcentraler, vilket alltså också skedde i det här fallet.
En mer övergripande lösning är på gång; ett nationellt informationsnummer dit personer kan vända sig med sina frågor vid extraordinära händelser som jordskalv, kraftiga väderstörningar, översvämningar, gasutsläpp och så vidare.
– Det är en sak vi länge arbetat för och nu har vi glädjande nog fått i uppdrag av staten att ta fram en lösning för hur ett nationellt informationsnummer ska kunna se ut. Jag uppskattar att vi inom ett par år kan ha startat denna tjänst, säger Johan Ekermann.