Detta berättar Mikael Erlström, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökningar (SGU) med placering i Lund.
– Jag vaknade själv av skalvet och trodde först att det var min son som ramlat ur sängen, säger han.

Jordskalvet kändes över hela södra Sverige men hade enligt nuvarande uppgifter sitt epicentrum en mil nordost om Ystad och sydväst om Tomelilla. I detta område ligger även Fyledalen. En dalgång som sträcker sig i en lång båge från Sjöbo mot Tomelilla och vidare mot söder.
– Vid Fyledalen finns en förkastningszon vilket innebär små rörelser i jordskorpan i höjd eller sidled som beror på svagheter i berggrunden. I detta område har det skett rörelser i berggrunden upprepade gånger och detta sker än i dag, säger Mikael Erlström.

Enligt honom kan man tydligt se att det varit rörelser i berggrunden kring Fyledalen eftersom det på vissa ställen finns vertikalt stående berggrundslager. Fyledalen ingår i den så kallade Tornquist zonen som sträcker sig tvärs igenom Skåne. Till denna zonen räknas även Romeleåsens och Linderödsåsens förkastningszoner.
– I detta området var det 15 år sedan vi hade ett jordskalv. De är oftast aldrig så kraftiga som detta har varit. Att epicentrum var i detta område kan delvis bero på förkastningszonerna, säger han.

Mikael Erlström berättar även att det pågår en svag förflyttning av Skåne åt sydost.
– Vi har en oceanbottenspridning i mittatlantiska ryggen som trycker på den baltiska plattan. Detta gör att den baltiska plattan förflyttas åt sydost. Från mellan Sverige till Skåne finns förändringar i jordskorpans tjocklek. I gränserna mellan tunnare och tjockare jordskorpa finns dessa förkastningszoner som skapar spänningar. Delar av Skåne flyttas vid olika tidpunkter och olika mycket och då skakar det, säger han.

Enligt honom är jordskalv av denna typen är småpotatis jämfört med internationella liknande händelser.
– Man kanske märker att kaffekopparna skakar, att det blir sprickor i fasaden eller att en dörr slås igen men inget mer, säger han.