| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
MALMÖ. Jan Månsson, som var med och konstruerade Kronprisen när den byggdes, var inte orolig när han kände morgonens skalv.
- Det finns ingen anledning. Hus som är byggda på 50-talet och senare tål mer än så, säger han.
Själv bor han numera i villa i Husie, och reagerade inte så mycket när skalvet kändes på tisdagsmorgonen.
- Till att börja med trodde jag att det var en helikopter som hovrade ovanför huset, sedan tänkte jag att det kanske var sopbilen, säger han.
Men orolig för de många hus han konstruerat, däribland Kronprinsen som på sin tid var Malmös högsta, var han inte.
- De som ska vara oroliga är VA-verk och sådana verksamheter som har rör och ledningar i marken.
Han berättar att en rad olyckor, bland annat en gasexplosion som gjorde att ett hus i England rasade, på 1950-talet gjorde att Sverige såg över reglerna för husbyggen.
- Man skapade regler som går ut på att en byggnad måste vara så konstruerad att den tål en explosion. Mellan vägg och golv ska alltid finnas järn som tål stora krafter. Så även om det varit en dubbelt så stor jordbävning så är risken att något ska rasa väldigt liten, säger Jan Månsson.
Det man måste se upp med, och det som trots allt kan skada människor vid såväl storm som jorskalv, är lösa saker som faller eller flyger omkring.
- En dåligt fastsatt skylt kan ramla ner, till exempel.
Jan Månsson tar morgonens jordskalv med ro.
- Jag kommer ihåg 1967, då det var en stor storm i Skåne och många tak blåste bort. Då ringde en Expressen-journalist till mig och sa att Kronprinsen svajat 15 meter. Jag frågade hur han fått den siffran och han sa att de sett det på vattnet i ett akvarium, säger Jan Månsson och fortsätter skrattande:
- Testa att sätta ett vattenglas på bordet och slå näven i bordet. Vattnet skvalpar utan att bordet ens rör sig. När det kommer känslor med i bilden och man blir rädd upplever man det som mer än det egentligen är.
Missa inte vår kompletta tv-guide!