| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
SKÅNE. Jordskalvet på tisdagsmorgonen var så omskakande att det märktes även på onsdagen. Som efterskalv i diskussionerna på arbetsplatser och skolor.
Det sensationella skalvet i den skånska berggrunden har vållat stort intresse och en av dem som märkt av det är universitetsadjunkt Lennart Törnblad från Vinslöv.
Han undervisar i naturgeografi på Högskolan i Kristianstad och då ingår naturkatastrofer som en viktig del av undervisningen.
– Det har varit många kolleger och studenter som under dagen haft frågor och velat prata om jordskalvet, sa Lennart Törnblad på onsdagseftermiddagen.
Ett skalv med den styrka som tisdagens inträffar kanske ett par gånger per decennium i Sverige och blir lika uppmärksammat var gång det inträffar, även om skadorna inskränker sig till sprickbildningar i väggarna.
Under gårdagen kom nya uppgifter om styrkan på skalvet; den ursprungliga uppskattningen 4,7 på Richterskalan hade skrivits ner till 4,0.
En dramatisk skillnad eftersom skalan är logaritmisk. Ett skalv med magnituden 5,0 är tio gånger så starkt som ett med 4,0.
Men eftersom de här seismologiska mätningarna gäller endast själva centrum, där bristningen i berggrunden sker, är det inte detsamma som styrkan på de skakningar vi märker på jordytan.
– Det är inte ens säkert att vi märker en skillnad på 4,0 och 5,0, eftersom skalvet påverkas av ett flertal faktorer innan jordbävningsvågorna når oss, förklarar Lennart Törnblad.
Faktorerna som avgör vad som händer på markytan är många: typen av urbergart i spridningsområdet, utseendet på sprickorna i berget, eventuella sedimentbergarter med olika egenskaper (kalksten – som i Kristianstadsregionen – mildrar exempelvis skakningar) samt tjockleken på jordtäcket och vilka jordarter det består av.
Det här sammantaget gör att konsekvenserna blir olika beroende på var man bor; skalvet kan såväl absorberas, av exempelvis lerjordar, som förstärkas i bergarter som leder skakningarna maximalt.
– Ett skalv på 5,0 kan därför många gånger ge mer skada än ett på 6,0, förklarar Lennart Törnblad.
– En faktor som också spelar in är om området tidigare varit utsatt. I områden med frekventa jordbävningar, som Turkiet och Chile, kan ett skalv med styrkan 5,0, – ett medelstarkt jordskalv av den typ vi upplevde – få byggnader att rasa samman eftersom husen redan är försvagade av tidigare skalv. Men det är ingen risk vi behöver räkna med i Sverige.
Den aktuella magnituden i Skåne når inte upp till den styrka som noterades vid jordskalvet som drabbade sydsverige i september 2004.
Då uppmättes 5,3 men eftersom epicentrum låg vid Kaliningrad, så märkte vi mindre av detta skalv än tisdagens vars centrum låg nästan mitt i Skåne.
Missa inte vår kompletta tv-guide!