| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
ALNARP/REVINGE. Gps-mottagarna på de åtta skånska kor som sedan december betar av Revingefältet har ännu inte mjölkats på information. Forskarna hoppas att försöket ska ge svar på om korna kände av jordskalvet innan det inträffade.
–Det vi hoppas mest på är att djuren reagerat innan skalvet. Det finns vissa teorier om att de kan ha gjort det, men det har hittills varit mest anekdotiska händelser. Här har vi en ganska exakt loggning av hur korna rört sig, säger Anders Herlin, universitetslektor vid SLU.
Det är SLU i Alnarp och Skara som tillsammans med Institutet för jordbruks- och miljöteknik spårar kornas rörelser i den skånska hagen på Revingefältet.
Inte huvudsyftet
Men det är inte för jordbävningens skull som kornas rörelser spåras. Deras rörelser har följts sedan 11 december, och ska följas ytterligare någon vecka till. Avsikten är att lära sig mer om var kor gillar att ligga och hur de reagerar på olika väderlekar, bland annat. Det ska sedan resultera i tydligare råd och regler för djurhållning.
–Det har inte funnits så mycket ren data på hur utegående djur fungerar i relation till väder och klimat. Det här är ett projekt som försöker hjälpa till med det. Myndigheter har haft lite olika syn på det, men en ko väljer sin liggplats utomhus ganska bra själv. Vi vill se bland annat vilken typ av plats det kan vara, säger Anders Herlin.
Stegräknare och sensorer
De åtta korna bär runt på varsin gps-mottagare, som en gång i kvarten lagrar deras position i hagen med meterprecision.
Dessutom har korna sensorer på bakbenen som kan avgöra om de står eller ligger, och en stegräknare som mäter hur mycket de rör sig.
Det är de senare hjälpmedlen som kan komma till nytta för att se hur korna reagerade på jordbävningen. Gps:en registrerar alltså positionen en gång i kvarten – och det är inte tillräckligt för att kunna dra någon slutsats om rörelserna före, under och efter skalvet.
Någon vecka till
–Det vi kan se från stegräknaren är hur mycket de rört sig och riktningen kan vi få från gps:en. Om de till exempel skulle röra sig bort från epicentrum redan en stund innan skalvet skulle det ju vara väldigt intressant, menar Anders Herlin.
Men ännu vet de alltså inte – elektroniken sitter kvar på kossorna i ytterligare någon vecka innan datan ska tankas över och analyseras. Hur lång tid det tar vet Anders Herlin inte.
Missa inte vår kompletta tv-guide!