I dag är nioåriga rottweilertiken Lottie hemma igen hos husse, 64-årige Leif Dahlberg i Skivarp. Hon är förhållandevis pigg. Men Leif tycker att fler borde ta del av den grymhet han upplevt från Djursjukhusets sida.

– Det är sinnessjukt. Rena utpressningen. Det handlar bara om pengar. Jag är lycklig att jag fick hjälp och nu har jag bara den här avbetalningen att dras med. Men tänk på alla andra som inte kan betala. Det finns säkerligen fler som hamnar i samma situation.

När Lottie blev akut sjuk på Annandagen fanns ingen annan råd än att köra till Djursjukhuset.

– Hon gick från piggelin till att spy blod på 30 minuter. Vad ska jag göra? tänkte jag och misstänkte först att hon fått i sig råttgift.

En kollega körde hunden till Djursjukhuset i Malmö och där behöll de Lottie flera dagar. Och Lottie är oförsäkrad p.g.a. sin höga ålder.

–Jag fick beskedet att ni får inte ut hunden om ni inte kan betala 17 000. Jag har inte en chans, tänkte jag.

Friskintyg krävs vid försäkring.

Efter en tid skulle hunden tillfalla Djursjukhuset och den skulle sedan avlivas.

–De har sina taxor och det fungerar, eftersom de flesta har sina hundar försäkrade. Men när jag tog över Lottie för fem år sen var hon ett vrak. Någon skojare har avlat på henne och för tre år sedan sprack livmodern och hon fick opereras akut. Så det krävs friskintyg när man tecknar hundförsäkring.

Nu var goda råd dyra. Någon avbetalningsplan var omöjlig. Om inte pengarna betalades kontant skulle hunden dö.

Som sjukpensionär har Leif 3 000 att klara sig på i månaden. Tack vare ett lån och att Djurens Vänner ställde upp med hälften så löste det sig.

Nu bävar han bara för hundens dyra medicin och hoppas någon fristående veterinär kan hjälpa till att undersöka hunden.

–Som kompensation kan jag erbjuda en byggnadsteknisk konsultation, lovar Leif.