Den nya typen av fälla har bara funnits i ett halv år. Och eftersom den aldrig tidigare provats i Sverige krävs tillstånd från Naturvårdsverket innan allt kan starta.
– Problemet med råttor är stort i Malmö, så jag hade hoppats på ett snabbt klartecken. Men allt har dragit ut på tiden. Jordbruksverket måste yttra sig och jag har fått gå in med en ny ansökan om dispens för projektet. Men förhoppningsvis får vi snart tillstånd och då sätter vi igång direkt, säger Göte Sernbo på VA Syd.

Råttfällan, som fått namnet Wise Trap, placeras i avloppssystemet och bygger på lite annorlunda teknik. Värmesensorer reagerar på om någon råtta är på väg att passera. Djurets kroppsvärme och rörelser registreras. Via fällan skjuts då 14 dödande spjut ner och knäcker rygg och nacke på råttan. Resterna efter djuret spolas sedan ut genom kloaken.
– Det här kan ju låta ganska hemskt. Men enligt de tester som gjorts i Danmark ska fällan vara mycket effektiv och därmed mer skonsam. Djuret dör omgående och slipper plågas.

Fällan drivs av ett batteri och elektroniken utnyttjas också till att registrera uppgifter om hur många gånger som råttor fastnat i den. Allt är kopplat till en styrenhet som sitter fast under brunnslocket. Uppgifterna ska sedan läsas av och ingå i Malmö stads strategi för var någonstans bekämpningen främst ska pågå.

Men det räcker inte med att kartlägga var i kommunens avloppssystem som det finns flest råttor. Det är fler problem som måste lösas. Enligt Göte Sernbo används kommunens kloaksystem främst som "transportsträckor" av råttorna när de förflyttar sig från ett område till ett annat.

– De allra flesta råttorna håller till i de avloppsrör som tillhör olika fastigheter. Och så länge de har mat där på nära håll och inte blir störda rör de sig inte så mycket i ute i de kommunala ledningarna. Därför tänker jag prata med en del privata fastighetsägare för att höra om vi kan testa fällan även i deras avloppsrör.

Miljöinspektör Bertil Hansson anser det också mycket viktigt att bekämpningen av råttor blir så effektiv som möjligt i Malmö. Råttorna blir allt fler och många utvecklar motståndskraft mot de vanligaste gifterna.

– Ibland pratas det om att det finns lika många råttor i Malmö som det finns invånare. Fullt så illa är det inte, men det är helt klart ett problem att få bukt med dem. På miljöförvaltningen är vi öppna för nya metoder och vill samtidigt minska användningen av gifter.

Utöver att djuren sprider sjukdomar som bland annat salmonella förstör de för stora summor. I Köpenhamn räknar man med att skador och sanering enbart när det gäller råttor varje år kostar kommunen över en miljard danska kronor.