STOCKHOLM (UPPDATERAD). ÖB vill ännu inte peka ut vilka förband som måste läggas ner, när Sverige får ett insatsförsvar utan värnpliktiga. Detta kan slås fast först efter nästa val.
- Här har regeringen varit mycket tydlig och sagt att det inte blir några stora grundorganisationsförändringar den här mandatperioden och då blir det i realiteten inget förrän 2011—2012 till att börja med, sade Håkan Syrén, när han på fredagen hade överlämnat sitt svar till regeringen på hur Sverige ska få ett snabbt tillgängligt och flexibelt försvar som byggs med kontraktsanställd personal.
Ett sådant kan vi enligt ÖB ha 2014 till en kostnad av 38,8 miljarder kronor per år, det vill säga samma summa skattepengar som i dag.
Men priset i form av förbandsnedläggningar är ännu okänt, därför att alliansens partiledare i september skrev en artikel, där de slog fast att inga förband behöver läggas ned före 2011.
- När vi har antagit den här nya insatsorganisationen så ska vi se hur infrastrukturen matchar den. Och jag kan redan nu säga att det kommer här och var att finnas en del överkapacitet, säger ÖB om de kommande nedläggningarna.
I sitt 83-sidiga svar till regeringen går det att se att ett av dagens pansarregementen (P4 i Skövde och P7 i skånska Revingehed) inte kommer att behövas. "Stridsvagnsverksamheten koncentreras till färre platser", står det.
Ett av regeringens mål kan ÖB inte uppfylla, att Sverige 2014 ska ha 2 000 personer i utlandsinsatser. Vi klarar bara 1 700.
- Det som är beställt kommer vi inte att kunna leverera. Och det har flera förklaringar, den främsta är att det tar tid att införa ett nytt personalförsörjningssystem som har de volymerna och att det kostar pengar, säger Håkan Syrén.
När insatsförsvaret är på plats ska Sverige inom 90 dagar kunna ställa upp med 18 300 man i markförband. Ingen soldat kommer att vara värnpliktig. Allt bygger på frivillighet och olika långa anställningar.
Men ÖB är kritisk till volymen och anser att antalet förband är för litet.
- Det innebär brister i uthållighet och brister i rationalitet och kostnadseffektivitet.
Och om de frivilliga inte blir många nog?
- Detta är en mycket stor uppgift. Samhället har ett stort ansvar för att skapa förutsättningar och regelverk så att vi kan rekrytera personer som ska försvara vårt land, säger Håkan Syrén.
Socialdemokraterna är kritiska.
- Vi känner stark oro för detta. Det ser ut att inriktas mot ett yrkesförsvar. Det är för dyrt och medför mängder av osäkra faktorer. Vi tycker inte det är det moderna, effektiva och inte minst folkligt förankrade försvar som Sverige behöver, säger Anders Karlsson, försvarsutskottets ordförande.