Kostar invandringen?

Av Lars Persson nya@gringo.se 11 MARS 2009 08.50

En vanlig fråga är: Hur mycket kostar invandringen?

För det första kan vi konstatera att frågan är inte förutsättningslöst ställd. Man har redan bestämt sig för att invandringen kostar, frågan är bara hur mycket.
Varför ställer man inte samtidigt frågan: Hur mycket tjänar vi på invandringen?

För att ingen ska bli besviken ska jag redan nu förbereda er på att vi kommer aldrig att få svar som alla kan vara överens om. Den viktigaste orsaken till det är att det inte är självklart vad som ska räknas som kostnader och intäkter för invandringen.

Den viktigaste faktorn för självförsörjningen är om man har arbete eller ej. Sysselsättningen är lägre för utrikes födda än för infödda: 82,7 procent för inrikes födda, 66,4 procent för utrikes födda (20-64 år, 2007). Dessa siffror ger dock bara en liten del av sanningen.

Åldersfördelningen bland de som invandrar är annorlunda än för infödda. Räknar man hur många som arbetar i alla åldrar visar det sig att lika stor andel infödda och invandrare arbetar, cirka femtio procent.

Samhället har utgifter för de som är födda i Sverige de första tjugo åren medan många av invandrarna kommer till Sverige som unga vuxna.
Det kostar en miljon att ge en infödd svensk grundskole- och gymnasieutbildning. De flesta invandrare har en motsvarande utbildning när de kommer till Sverige. Tre års svenskundervisning kostar bara en tiondel så mycket.

Eftersom invandrarna tillför svenska samhället ett värde i samma stund som de kommer hit så finns det utrymme att acceptera en del kostnader i början.

Sysselsättningen är av naturliga skäl betydligt lägre de första åren i Sverige eftersom man behöver tid att lära sig svenska och kanske komplettera sin utbildning innan man blir attraktiv på arbetsmarknaden. I sysselsättningssiffrorna ovan har vi ju redan räknat bort de första tjugo åren för de infödda när en mycket liten andel arbetar. Räknar vi bort de som varit i Sverige mindre än fyra år så blir sysselsättningssiffran fyra till fem procentenheter högre för utrikes födda.

Det är inte självklart att vi ska räkna utrikes föddas lägre sysselsättningsgrad som en kostnad för invandringen. Vi måste nämligen ställa frågan om vi hade haft högre sysselsättningsgrad utan invandring.
Sverige har inte högre arbetslöshet än andra västländer och man kan inte se något samband mellan arbetslöshet och andel utrikes födda. T.ex. har Finland högre arbetslöshet än Sverige trots att man har lägre andel utrikes födda.

Är det så att invandrare får ta arbetslöshet som annars drabbat infödda? Åtminstone vet vi att invandrare i större utsträckning har tidsbegränsade anställningar och därför drabbas mer av arbetslöshet vid lågkonjunktur. Detta är en flexibilitet som är nödvändig för en fungerande arbetsmarknad och som invandrare får ta ett större ansvar för.

Vilka andra kostnader kan hänföras till invandringen? Ja, en del av Migrationsverkets kostnader får invandringen ta ansvar för. Men ska verkets hela budget belasta invandringen? Är till exempel kostnader för utvisning en kostnad för invandring?

Brottsförebyggande rådet har visat att invandrare har en överrepresentation för brott. Brott kostar samhället pengar, så ska det föras upp på invandringens konto? Vi måste då ställa frågan om överrepresentationen beror på att de utrikes födda brottslingarna begår brott därför att de är invandrare eller av något annat skäl.

Det är välkänt att arbetslöshet och låg inkomst ökar risken för kriminalitet. Om en grupp infödda fått ta den arbetslöshet som nu drabbar invandrarna, hade det då varit de som begått dessa brott istället?

Utanförskap förstärks genom diskriminering och dåligt bemötande. Glåpord på skolgården kan leda till att man söker sig till gäng där man får respekt eller måste skaffa sig respekt.
Får man sedan inget jobb därför att man har ett utländskt namn och blir kallad "apejävel" av polisen så blir det inte bättre. Är det så att en del av de kostnader som ofta förs till invandringen istället är en kostnad för främlingsfientligheten?

Om vi trots alla svårigheter och frågetecken ska försöka uppskatta om vi har en kostnad för invandringen så kan vi titta på hur hushållen försörjer sig.

Statistiska Centralbyrån har tagit fram uppgifter som kan vara överraskande för många. De visar att utrikes födda hushåll betalar mer i inkomstskatt än de får i bidrag, inklusive arbetslöshetsersättning. Tar vi med momsen (vilket vi naturligtvis ska göra) så ger hushåll som består av enbart invandrare i genomsnitt en vinst för samhället på i storleksordningen 30 000 kr per år. Hushåll som består av både infödda och invandrare är till och med ännu lönsammare än helsvenska hushåll.

En del menar att invandringen ska belastas med en kostnad därför att invandrare betalar mindre skatt än infödda och därför bidrar mindre till gemensamma samhällsfunktioner. Det innebär dock att man inför en helt ny princip för hur sådana kostnader ska fördelas.

Principen i Sverige och så vitt jag vet i alla andra länder är att man betalar till gemensamma funktioner efter förmåga. Den som har låg inkomst betalar mindre skatt än den som tjänar mycket. Det är inte svårt att räkna ut att det skulle vara en omöjlighet att alla skulle betala lika mycket, oberoende av inkomst.
Det är inte säkert att en hög lön eller hög bonus är bra för samhället bara därför att det resulterar i en högre skatt.

Invandrare har i större utsträckning lågavlönade jobb. Har man problem med att de betalar för lite skatt så får man väl ge dem högre lön.

Var och en kan alltså göra sin egen beräkning av invandringens intäkter och kostnader och få precis det resultat man vill ha. Det sker också. Den ena beräkningen är mer fantasirik än den andra. Mitt budskap är dock att invandringen är en vinst för Sverige även ekonomiskt. Främlingsfientligheten däremot är en stor förlust.

      Tipsa en vän