Hotellet ligger mitt i Burlövs industiområde. Rummen kan hyras av privatpersoner, men i praktiken går hotellverksamheten runt på att hysa asylsökande och människor som socialen placerat där.
Receptionen är gallerförsedd och de nakna korridorerna och asfalten utanför är barnens lekyta.
I ett rum på uppskattningsvis 15 kvadratmeter ryms en toalett, en våningssäng, en dubbelsäng, en hall och ett skrivbord.
Ytan mellan möblerna är minimal. Här bor mamma Nimao Ahmed och tre av hennes söner. Två elvaåringar och Oomar som är 18. Han vill inte vara med på bild. Han skäms och vill inte att någon ska se vart han bor.

I samma

korridor bor Azemina Omerovic , hennes man och sex barn. Den minsta är ett år gammal och den äldste är tio. De har bott i ett likadant rum i tre månader och har inte fått något besked om att någon annan möjlighet är i sikte, säger Azemina Omerovic.

Socialen placerade dem här efter att en konflikt med en granne lett till vräkning från ett av Stena fastigheters hus i Lindängen. Azemina Omerovic klagar över att barnen ständigt är sjuka. Den äldsta dottern, Ceca, har fått hjärtproblem efter en lunginflammation. Azemina Omerovic menar att det inte går att bli frisk när de bor såhär.

Det är onsdag

kväll och därför är dörrarna till lekrummet öppet i två timmar. Varje vecka kommer nämligen Rädda barnens representanter för att aktivera barnen en stund. Det lilla rummet blir snabbt överfullt av leksugna ungar och deras föräldrar.

Det serveras saft och chips, och de vuxna får kaffe. Stolarna räcker inte på långa vägar så människor står längs korridoren med barnen springande fram och tillbaka.

I rummet finns kritor och papper, spel och en dvd-spelare och tecknad film. Men tyvärr funkar det inte så bra med filmvisning. Barnen är för många i det pyttelilla rummet för att kunna se filmen, så tvn får stå svart i sitt hörn.

Eva Bonde

är Rädda barnens ordförande i Burlöv. Hon har länge varit upprörd över hotellmiljön.
- Söndriga möbler, fläckiga håliga mattor, nakna korridorer och en gård av asfalt mitt i ett industriområde - det är det första som asylsökande får se av Sverige.

Hon fortsätter:
- Hotellet ligger mellan en motorväg, en bensinmack och stora industribyggnader. Det är verkligen inget barnvänligt område. Missbrukare och andra som socialen har placerat där är heller inget bra sällskap. Ibland kommer barn fram till oss och be dem gå, och flera kvinnor har sagt att de är rädda för manliga hotellgäster som varit påflugna och haft ett hotande sätt. Och det har funnits rykten om att där pågår prostitution.

Både Kristina Romdhani på migrationsverket och Madelén Candia på södra innerstadens socialförvaltning menar att hotellet är den enda möjlighet som finns.
- Park hotell är det sista och sämsta alternativet, säger Madelén Candia. Ur ett barnperspektiv är det förkastligt, men det är oerhört svårt att hitta boende för familjer med social problematik.

Ägaren Morgan Livh ser dock inget större fel på sin affärsverksamhet.
- Det är trevligt att driva Park hotell, säger han.

Upplever du någon skillnad i att driva dina övriga campingar och fritidsanläggningar, jämfört med Park hotell?
- Nej, det är ingen skillnad.

Men det är ju osannolikt att någon skulle vilja bo på Park hotell om de inte var av nöden tvungna. Hur ser du på att du tjänar skattepengar på att inhysa barn i den miljön?
- Jag sover gott om natten, säger Morgan Livh.

Kan man inte förvänta sig att köket ska fungera och vara utrustat, när man hyr hos er?
- Det får du fråga verksamhetschefen om.

Verksamhetschefen heter Louis men vill inte uppge sitt efternamn. Han säger att allt stulits ur köket och att de inte har resurser för att upprätthålla standarden. Han förnekar att det skulle förekomma att fler än fyra bor i samma rum, men i övrigt vill han inte kommentera boendevillkoren på hotellet och lägger på luren.

Det kostar 700 kronor för en privatperson att hyra ett dubbelrum på Park hotell, men migrationsverket betalar ungefär 300 kronor per person.
- Det är samma för barn och vuxna, säger Kristina Rondhani. Och det är helpension för asylsökande.

Polismannen

Mattias Lindbom har inte upplevt att det är ett särskilt problemfyllt område kring Park hotell. Det har förekommit snatterier, men annars sker den kontakt han har med hotellet när han lämnar asylsökande där.
- För mig är det en rätt speciell miljö. Det är ju folk som kommer till Sverige för första gången samlade på en plats.
Tycker du att det verkar vara en bra miljö för barn?
- Då får man ju fråga sig: i förhållande till vad? De här familjerna har ju oftast inte haft det så bra innan de kom.
Eva Bonde tycker inte att det resonemanget håller.
- Det är ett konstigt sätt att motivera varför det är dåligt. Att jämföra Park hotell med en krigszon är inget sätt att jämföra standard. Här måste vi sätta standarden utifrån hur vi har det här.