Så presenterar Malmö Kulturhistoriska förening sin jubileumsbok.
Den heter Stadsporträtt och enligt föreningens ordförande Göran Larsson, museichef, ska den inom kort finnas tillgänglig i handeln och museernas shoppar.
– Se Stadsporträtt som vår gåva till staden, säger han.
Malmö Kulturhistoriska Förening, tidigare Malmö Fornminnes Förening, fyller 100 år i morgon, torsdagen. Föreningen igångsattes den 26 mars 1909, i en tid för staden som var lika omvälvande som den blivit nu hundra år senare.

– Industrialismen

bröt in med kraft. Det byggdes och revs frenetiskt. Väldiga kvarlevor av det medeltida Malmö försvann i den vevan, säger bokens huvudredaktören Stefan Ersgård.
Stadsporträtt får en att häpna och förundras över en stads många skiftande ansikten under 100 år.
Nils Djurklou, friherre, ryttmästare vid Kronprinsens Husarregemente och chef för Malmö brandkår, var initiativtagare och blev föreningens förste ordförande.
Han trodde på fotografiets värde som dokument och kunde under omgivningens misstro köpa in och bevara fotografen Carl Vilhelm Roikjers tusen glasplåtar med Malmömotiv.
– Där lades grunden för Malmös fotografiska bildskatter, säger Göran Larsson.
På torsdagen läggs en krans på Djurklous grav på Sankt Pauli södra kyrkogård.

Stefan Ersgård

har i boken lagt in ett utdrag ur Bo Widerbergs Malmöroman Hösttermin, med en bild av författaren på sommarpromenad på Stortorget.
– Han skriver så som han skulle komma att filma.
När Stadens porträtt går in i 60-och 70-tal visar fotografierna på hur stadens framgångssaga är slut för den gången.
Industristaden ska byta till något annat, till det som Malmö är nu, men först alla dessa tomma, ledsna år med rivningstomter och ensligt kvarstående. Ett Malmö med fårat och trött ansikte, en uppgiven stad i väntan.