• Mjölk gör inte barn feta. Ny forskning visar tvärtom att mjölkdrickare överlag är smalare än andra. Kalcium i mjölken binder nämligen en del av fettet i kosten, så att det istället för att tas upp i kroppen följer med ut i avföringen.


• Det finns ett samband mellan minskat fettintag och ökat sockerintag. Barn som får i sig för lite fett blir snabbt hungriga igen efter måltid, vilket ofta kompenseras med söta produkter. Och en ökad sockerkonsumtion är en starkt bidragande faktor till barnfetma…


• Barn behöver en större mängd fett i kosten än vuxna. Fettet hjälper bland annat kroppen att ta upp fettlösliga proteiner och hjärnan att fungera optimalt.


• Mjölk innehåller mycket näring. I riktig mjölk finns 18 av de 22 näringsämnen människokroppen behöver. Mjölk med mindre fetthalt innehåller dock naturligt mindre vitaminer och berikas därför ibland med extra vitaminer.


• Barn tar ofta små portioner av skollunchen, vilket gör att de utan mjölk inte får i sig en fullvärdig måltid ur näringssynpunkt. Kalcium, som behövs för att bygga upp ett starkt skelett och förebygga benskörhet, och Riboflavin är två näringsämnen som barn har svårt att tillgodose sig i tillräckligt stor mängd endast genom skollunchen. Att därför enbart erbjuda blaskig lättmjölk, som många barn av förklarliga skäl väljer bort, gör knappast barnen en tjänst i hälsans tecken.

Trots detta säger Hörbys kostchef alltså att barn måste lära sig äta och dricka lättare produkter. Har de som utformat och antagit det kostpolitiska programmet funderat över vilka signaler det sänder? Vill de att barn ska tro att de blir tjocka av ett glas mjölk som har en fetthalt på 1,5 eller 3 procent? Eller att de får i sig farligt mycket mättat fett, som leder till hjärt- och kärlsjukdomar? Hör ni, vi pratar mjölk. Inte chips, inte korv och inte läsk. Bara vanlig hederlig mjölk