Forskare kritiska
mot ESS-satsning

Av Cecilia Klintö/TT 2 MAJ 2009 10.46

Regeringens helhjärtade satsning på att få den europeiska forskningsanläggningen ESS placerad i Lund har inte full uppbackning av svenska forskare. ESS är ett politiskt projekt, anser ledningen för Kungliga Vetenskapsakademien.

En utländsk mångmiljardinvestering som kräver lika mycket arbetskraft som byggandet av Öresundsbron. Det är vad högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg har för ögonen när han går in i slutfasen av kampanjen för att få European Spallation Source (ESS) till Sverige.

- Att få den signalen skulle betyda väldigt mycket för framtidstron i Sverige. Dessutom skulle det bli den i särklass största forskningsanläggningen i Sverige. Det skulle sätta Sverige på den forskningspolitiska världskartan, säger Leijonborg.

Huvudkonkurrenter är Spanien och Ungern. På sistone har ett nytt orosmoln börjat torna upp sig i väster: Storbritannien vill lansera uppgradering av en redan existerande neutronforskningsanläggning utanför Oxford som ett alternativ till ett helt nytt ESS. Nu befarar Leijonborg att britterna ska vilja bordlägga placeringsfrågan.


Tidpunkt avgörande Från svensk sida anses beslut före den 1 juli som avgörande, eftersom Sverige då tar över som EU-ordförande. Under det halvår som sedan följer går frågan inte att lösa till svensk fördel, eftersom Sverige måste ligga lågt.

ESS är inte ett EU-projekt, utan ett europeiskt projekt för de länder som vill vara med och betala och använda anläggningen.

Värdlandet ska betala mest och Sverige har lovat att stå för 30 procent av investeringskostnaden på totalt 13 miljarder, om ESS hamnar i Lund. Danmark ställer också upp som värdnation och har lovat 12,5 procent.

Nu har även Norge lovat att bidra ekonomiskt och sammanlagt kan Sverige med sina samarbetsländer stå för halva investeringskostnaden. Motsvarande löften har konkurrenterna Ungern och Spanien också givit.


Begår misstag Den svenska regeringen gör sig skyldig till en allvarlig felprioritering, hävdar Bo Sundqvist, professor i jonfysik och preses (ordförande) i Kungliga Vetenskapsakademien.

För svenska forskare finns nämligen ett ännu viktigare projekt, synkrotronljusanläggningen Max IV, menar han. Den kostar inte lika mycket att bygga, men ger enligt Vetenskapsakademien större forskarnytta.

- Min slutsats är att ESS är så viktig för Sveriges politiska prestige att det får gå före, säger Sundqvist.


ESS och Max IV.

Både ESS och Max IV ska användas för att studera molekyler och material på oerhört detaljerad nivå. I ESS sker det med hjälp av neutroner, i Max IV med hjälp av synkrotronljus.

ESS kostar 13 miljarder att bygga, Max IV kostar 2,6 miljarder.

Användningsområdena är delvis överlappande, delvis komplementära. Regeringen vill att båda ska byggas, men avsätter inga pengar i forskningsbudgeten till Max IV.

Finansieringen av Max IV är inte klar. Men huvudfinansiärerna Vetenskapsrådet, Vinnova, Region Skåne och Lunds universitet tror på byggstart nästa år.
Det är långt ifrån klart att ESS hamnar i Lund. Regeringen hoppas på besked i Bryssel den 28 maj.

Inte antingen eller I måndags deklarerade Vetenskapsrådet att det tillsammans med andra finansiärer nu ska sparka igång Max IV-projektet, trots att staten inte skjuter till pengar ur forskningsbudgeten. Men Bo Sundqvist befarar att detta suger musten ur annan svensk forskning.

- Max IV får forskarsamhället klara på egen hand. Det sker till priset av att Vetenskapsrådet inte kommer att kunna stödja annan tung utrustning i andra forskningslaboratorier de närmaste åren, säger Bo Sundqvist.

Vetenskapsrådets huvudsekreterare i infrastrukturfrågor, Lars Börjesson, vill inte ha antingen ESS eller Max IV. Som så många andra vill han ha både och.

Anläggningarna kompletterar varandra, framhåller han.

- De skulle göra Lund helt världsledande på analys av material och biomolekyler. Det finns inget annat centrum i världen som kan mäta sig med detta, säger han.


Den svenska ESS-kandidaturen

Sverige kandiderar tillsammans med Danmark och presenterar sig som det skandinavisk-baltiska alternativet. Om forskningsanläggningen hamnar i Lund, kommer dess datacenter att placeras i Köpenhamn.

Huvudkonkurrenter är Ungern och Spanien.

Vid ett tjänstemannamöte i Prag den 4—5 maj ska ett underlag för lokaliseringsbeslutet tas fram. Möjligen står det klart redan då vilket alternativ som har starkast stöd. Troligare är ett besked i Bryssel den 28 maj, då EU:s ordförandeland Tjeckien vill att frågan ska få sin lösning.

Planer på European Spallation Source (ESS) har funnits sedan början av 1990-talet. Sedan dess har liknande anläggningar hunnit byggas i både USA och Japan.

Twitter   Facebook   Pusha   Tipsa Tipsa en vän
Skriv kommentar Kommentarer
FLER NYHETER PÅ
Känner du igen situationen? Kommentera!
Josefin Larsson, Ahmad al-Alawi, Martina Ljungberg och Jonas Nilsson vittnar alla om dåliga arbetsförhållanden på jobbet.
Josefin Larsson, Ahmad al-Alawi, Martina Ljungberg och Jonas Nilsson vittnar alla om dåliga arbetsförhållanden på jobbet.  

Unga anställda satt
i timmar utan lön

Personal på Burger King berättar hur de tvingades stämpla ut när det var lite kunder. Kommentarer 14 kommentarer
Tipsa via MMS
BLÄDDRA I SKÅNSKA DAGBLADET
E-tidning Läs hela tidningen i din dator
Vad är det på tv just nu?
TV-Guide Missa inte vår kompletta tv-guide!
Victorias Bröllop
Skånskan Jobb
Starta 102.6 Guldkanalen
Lyssna på senaste nytt från Skånskan