Kommission? Direktiv? Margot Wallström? Lektioner om EU var inte en obligatorisk del av gymnasiet innan år 2008. I stället var det upp till varje skola att avgöra om och eventuellt hur man ville undervisa om EU. Det gör att kunskaperna om EU varierar stort.

I oktober 2007 publicerade Skolverket en undersökning om gymnasieskolan och EU.. Både lärare och elever svarade på frågor. Resultatet visade att det var mycket stor skillnad på hur skolorna undervisar om den europeiska unionen.

- Resultatet var nedslående. Vi såg omotiverade skillnader mellan olika program. Det ska ju inte vara så att en elev som läser ett yrkesprogram som bygg har lägre kunskaper om EU än någon som studerar natur. Men så var det, säger Jan Schierbeck som arbetat fram Skolverkets rapport.

Efter att det dystra resultatet presenterats gjordes kursplanerna om.

-I dag finns tydligare krav på att samhällskunskapen ska ha ett EU-innehåll, säger Ann-Marie Degerström på Internationella Programkontoret.

Men även om de elever som läser första och andra året på gymnasiet kan räkna med en rejäl kunskapsinjektion av europeisk politik har ingen av de unga som får rösta den 7 juni fått samma dos.

Johanna Hasan, Fiori Tekle och Khadija Abdi sitter bekvämt tillbakalutade på en restaurang i Malmö. Det är helg och de har just avslutat varsin tallrik hamburgare med pommes. Om mindre än en månad röstar kompisarna för första gången i ett EU-val, men det är en händelse som inte står särskilt högt på agendan.

-EU är väl inte direkt något man snackar med om sina vänner. Jag vet allt det där om att politik är viktigt och så men tyvärr, EU har jag ingen koll på, säger Khadija Abdi.

Hon är 23 år gammal och den äldsta i gänget. Fiori Tekle är 22 år och Johanna Hasan 19. Ingen av tjejerna kan påminna sig om att gymnasieåren bjöd på någon vidare insikt om EU eller gav dem tillräckligt mycket kött på benen för att förstå vad sommarens val går ut på.

- Är det euron vi ska rösta om? undrar Khadija Abdi.
- Nej, vi ska rösta på olika politiker. Det lärde jag mig förra veckan, förklarar Fiori Tekle.

Den information trion hittat om valet har de trillat över när de kollat på nyheterna. Fiori Tekle säger att hon tänkt googla EU men att det är svårt att hitta information om valet.
-Jag hade mer koll på Obamavalet i höstas än vad jag har på EU-valet nu. Usa:s politik har vi inte lärt oss något alls om i skolan men det valet var mer intressant. Fast det är ju lite konstigt. Washington ligger ju ännu längre bort än Bryssel.

Att lektioner om EU vävdes in i undervisningen först när tjejerna lämnat gymnasiets skolbänkar får både Fiori Tekle och Khadija Abdi att irriterat sucka.

-Jag önskar att jag hade fått lära mig mer. Vi bor i Sverige och för att kunna vara en aktiv del av samhället är det så klart viktigt att man fattat hur det fungerar. Det gör jag inte nu, säger Johanna Hasan.

Johanna Hasans, Fiori Tekles och Khadija Abdis tips till för att få fler unga att förstå EU:
- Politiker ska besöka skolor och tvinga eleverna att delta genom obligatorisk närvaro
- Elever ska bjudas in till studiebesök i Strasbourg och Bryssel
- Politiker och partier måste sprida mer information
- Medierna måste rapportera mer