Detta är i föreningens ägo sedan 1969, då några kloka och framsynta personer i hembygdsföreningens ledning gick i borgen för inköpet av den gamla, klassiska industrianläggningen utanför Osby.
–Vi känner oss verkligen hedrade av det här priset, säger Artur Strid, som är ordförande i Osby hembygdsförening. Men det har inte hamnat på helt fel ställe, fortsätter han med ett leende på läpparna.
Både förbundsordföranden Birger Svanström och vice ordföranden Ingela Broström prisade det aktiva arbete, som ligger bakom den här utmärkelsen vilken är mycket svår att erhålla.
–Priset går till de verkliga eldsjälarna, förklarar Birger Svanström. Detta är ju gammal, fin bruksbygd.

Ingela Broström betonar den småskaliga textilindustrins betydelse för Sverige förr i tiden och ända fram till lite efter mitten av 1950-talet:
–Det är så lätt att glömma bort de mindre anläggningarna och i stället bara tänka på "textilstäder" som Norrköping och Borås. Här har ullspinneriet ordnat många arbetstillfällen åt kvinnor.
Sven Arneberth har tillsammans med sin framlidne bror Bengt jobbat kolossalt mycket med att återställa det gamla spinneriet. Han berättade nu initierat för inbjuda gäster om verksamhetens historia –och ledde sedan en praktisk visning och rundvandring i spinneriet, där de gamla maskinerna åter sattes igång. Besökarna blev imponerade.

–Nu har vi kommit så långt med restaureringen, att alla maskiner utom en går igen, berättade eldsjälen Sven.
Spinneriet vid Helge å var igång mellan 1837 och 1965. Fram till 1940-talet tillverkades här filtar. I mitten av 1960-talet tog vattnet från Helge å bokstavligt talat slut, när åfåran leddes om, i samband med kraftutbyggnad i närheten. Sedan köpte Osby hembygdsförening spinneriet för 20 000 kronor 1969. Det var mycket pengar då.
År 2000 inleddes renoveringen och 2003 kom de första maskinerna igång igen.

Nu visas spinneriet för grupper som beställt tid. Ibland är det också allmän visning.
–Ni ska vara stolta över det ni har här i Strömsborg, säger Sveriges Hembygdsförbunds ordförande till Artur Strid, Sven Arneberth och de andra eldsjälarna. Industrimän som Olof Olcén och G.W. Liedman får vi inte glömma bort.