Utsläpp från ESS uteslutd inte

28 MAJ 2009 00.09 (UPPDATERAD 29 maj 00.16)

LUND. ESS-anläggningen är inte okontroversiell ur miljösynpunkt. Den alstrar strålning och tungmetaller behövs för att processen ska fundera. Samtidigt talar till och med kommunens miljöchef Björn Berséus om de vinster för miljön som det stora forskningsinstrumentet kan ge på sikt.

– ESS innebär att högklassig åkermark tas i anspråk. Det finns en strålningsrisk och trafikmängderna ökar. Men på plus-sidan ser vi att den kan leda till att vi får bättre kollektivtrafiklösningar och att forskningen ger framsteg som är gynnsamma för miljön, säger Björn Berséus.
Han påpekar också att miljönämnden inte satte sig emot det planprogram för Brunnshögsområdet, i vilket ESS ska ligga, som behandlades för några månader sedan.

Miljörörelsen har allvarliga invändningar mot att anläggningen byggs. Linda Birkedal, före detta ordförande för Lunds naturskyddsförening, följer processen noga och försöker hitta konstruktiva lösningar så att ESS ger en så liten miljöbelastning som möjligt.

När vissa politiker talar om behovet av nya vägar för att trafiksystemet ska klara den ökade belastningen, lyfter hon fram alternativ som att i stället satsa mer på tåg.
– Jag förväntar mig att politikerna tar sig tid att sätta sig in i även de lite mer otäcka sidorna med ESS. När de får en så stor present som de flesta anser att ESS är, är det lätt att glömma andra aspekter, säger hon.

Vilken tungmetall som ska användas i anläggningen är en het fråga. Det behövs antingen en kubikmeter bly, kvicksilver eller en blandning av de två i det så kallade målmaterialet för att jätteinstrumentet ska fungera.
Det finns två riskmoment med hanteringen av dessa tungmetaller. Vid en olycka kan det inte uteslutas att tungmetallerna sprids. Efter en tid blir också tungmetallen som används radioaktiv, och den måste slutförvaras när den inte längre används i anläggningen.

Björn Berséus ser ingen omedelbar fara med denna hantering.
– Under de 40 år som är ESS beräknade livslängd måste målmaterialet endast bytas ut en gång. Det rör sig inte om dagliga transporter. Detta blir mer en principdiskussion huruvida vi tror tillräckligt på tekniken och säkerheten kring denna, säger han.

Linda Birkedal är av en annan åsikt. Hon vänder sig framför allt mot alternativet med kvicksilver. Mycket är vunnet ifall den tungmetallen kan uteslutas.
– Det är en väldigt farlig tungmetall som vi har arbetat länge för att få bort. Det var miljöeffekterna av kvicksilver som startade hela miljörörelsen. Väljer ESS att använda den, så säger vi inom
Naturskyddsföreningen definitivt nej till anläggningen, säger hon.

Patrik Carlsson, vicedirektör för ESS, betonar att kvicksilver inte är ett förstahandsalternativ.
– Vi kommer troligtvis att få precis samma prestanda med bly eller en blandning av bly och kvicksilver. Enligt bestämmelserna ska vi också välja det alternativ som är mest miljövänligt, säger han.
Strålningsrisken vill Patrik Carlsson tona ner. Avfallet går inte att jämföra varken i mängd eller farlighet med det som alstras av ett kärnkraftverk. Slutförvaringstiden blir ett par tusen år.

– Men 3 000 år är väldigt lång tid. Tänk er samma period bakåt i tiden och hur vi levde då. Så olikt kan det vara även i framtiden, säger Linda Birkedal.

Patrik Carlsson välkomnar en hård miljöprövning av ESS och att det ställs hårda krav på anläggningen.
– Vi är duktiga på det i Sverige. Det är också bra med samråd, bland annat med Naturskyddsföreningen. Genom en positiv dialog kommer vi också att kunna bygga en bättre anläggning, säger han.

      Tipsa en vän