Gerhard Larsson har rest runt i landet för att ta del av synpunkter på vården av politiker, yrkesverksamma och brukare. Han finner fyra allvarliga brister i den svenska missbruksvården, vilka presenterades i en artikel på DN Debatt i går. En av bristerna är bemötande.
"Många brukare vittnar om ett kränkande bemötande som ibland framstår som närmast diskrimineringsliknande."

– Det finns ett behov av att se över bemötande. Samtidigt är missbrukare en krävande grupp att möta, säger Gerhard Larsson.

Ett problem är att missbruksbehandlingen skiljer sig åt i olika delar av landet. Upplägget av en behandling är upp till varje län eller region, och kanske främst det team som jobbar med det fältet, säger Gerhard Larsson.
– Det är oftast tydligt villkorat att vara med i en behandling. Det är ganska hårda regler på flera ställen. Det kanske borde vara gemensamma regleringar och behandlingar.

Han tycker att personal bör ha i åtanke att det är en speciell patientgrupp.
– Missbrukare kan vara sköra i de här ögonblicken. De kan reagera på små saker som inte är direkt avgörande för behandlingen.

Är toleransen för låg när det gäller missbrukare? Skulle en läkare avbryta behandlingen av en cancerpatient på grund av en kontrovers eller ens ett hot?
– Det finns en avgörande skillnad. Man är skyldig att behandla en cancerpatient, men inte en missbrukare.
Utredningen är klar i november 2010.