ESS, European Spallation Source, brukar beskrivas som ett mikroskop, där olika material kan granskas ned på atomnivå.

I stället för ljus, som i ett vanligt mikroskop, använder ESS neutroner för att genomlysa ett material. Även mycket känsliga prov, som levande celler, klarar en neutrongranskning.

Neutronerna skapas ur ett målmaterial. Som tänkbara målmaterial nämns kvicksilver, bly, vismut eller en blandning av volfram och tantal.

Liknande anläggningar finns redan i USA och Japan. ESS ska bli Europas motsvarighet.
ESS beräknas kosta 12—13 miljarder konor att bygga och 900 miljoner kronor per år att driva. Livslängden beräknas till cirka 40 år.

Alla länder som vill använda anläggningen bidrar till finansieringen, i princip i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Värdlandet skjuter till mer än andra.

Lund har konkurrerat om anläggningen med Bilbao i Spanien och Debrecen i Ungern. Lokaliseringen beslutas inte av EU utan i förhandlingar mellan värdlandet och tänkbara användarländer.

Från färdigt beslut tar det cirka tio år innan anläggningen är driftklar.

Källa: ESS Scandinavia