Under Almedalsveckan i onsdags redovisade stiftelsen Ren idrott en undersökning bland barn och ungdomar om deras syn på dopning och kosttillskott.

– Attityden till kosttillskott har förändrats, vi har fått fram väldigt höga och skrämmande siffror, säger Mia Sparrow, verksamhetschef på Ren idrott.

För tredje gången, de två tidigare har genomförts 2005 och 2007, kan stiftelsen Ren idrott i år presentera en webbaserad opinionsundersökning bland barn och ungdomar om deras syn på dopning.

– Många frågor kommer igen, men den här gången har vi lagt till frågor om kosttillskott. Vi har märkt en förändring i samhället beträffande attityden till kosttillskott som vi vill kasta ljus på, förklarar Mia Sparrow, verksamhetschef på Ren idrott.

Med kosttillskott åsyftas allt från proteindrinkar till tabletter.

– Det är jättesvårt, men vi har valt att utgå från ett helhetsspektrum och inkludera alla typer av pulver, drycker och tabletter som går under beteckningen kosttillskott.

I undersökningen, som presenterades under Almedalsveckan i onsdags, framkom bland annat att runt hälften av ungdomarna i åldersgruppen 15-25 år kan tänka sig att använda kosttillskott för att förbättra sina resultat vid träning eller tävling. Vidare svarade över 70 procent av killarna respektive 60 procent av tjejerna att kosttillskott inte är dopning.

– Vi måste fortsätta föra den här frågan. RF, IOK och Wada har redan varnat för användning av kosttillskott, betonar Mia Sparrow.

Under veckan har opinionsundersökningen också varit underlag för en debattartikel i Aftonbladet signerad Ren idrott, Bris och Skandia stiftelse – Idéer för livet.

– Vi har redan fått jättemycket respons. Det är skrämmande att kosttillskottsbranschen är helt oreglerad i Sverige idag, handeln ställer varken krav på preparaten eller säljarna. Och det finns ingen åldersgräns för konsumenterna. Nu är det hög tid att politikerna börjar ta sitt ansvar.

Vad har förändrats sedan de två tidigare undersökningarna?
– Generellt har toleransen för dopning och kosttillskott ökat hos framförallt tjejer. Innan fanns en större tveksamhet hos tjejer, den har nu tonats ner. Om vi sedan tittar framåt tror våra barn och ungdomar att dopning kommer att öka i framtiden.

Och hur tänker ni gå tillväga framöver för att hävda en sådan utveckling?
– Vi måste förmedla konsekvenserna av dopning. Det är förstås en ekonomisk fråga, men vi ska försöka bredda vårt arbete och besöka ännu fler skolor. Sedan måste samhället också ta sitt ansvar och agera.

Elisabeth Lindbäck
elisabeth.lindback@skd.se