Professor Magnus Bruze vill ha svar på hur vanligt aluminiumallergi är och vad som kan göras åt det.  

Foto: Lars-Erik Gille

Behandling mot allergi kan ge ny allergi

Av John Henzlert john.henzlert@skd.se 11 JULI 2009 08.00

MALMÖ. Betydligt fler än man tidigare har trott tål inte vaccinationer. De blir allergiska när de får behandling mot andra allergier eftersom de drabbade inte tål aluminium. Just nu pågår en unik undersökning av allergipatienter på UMAS.

Allergisk mot allergiska behandlingar! Det låter som en ordlek men är i allra högst grad verklighet för ett stort antal människor. Hur många vet ingen, det är bland annat det som professorn och överläkaren Magnus Bruze, och hans kollegor vid UMAS hudklinik, undersöker.
– Vi vill veta hur vanliga riskerna är och konsekvenserna av dessa.

Undersökningen omfattar 300 barn och vuxna i södra Sverige. Den är inne i slutfasen, den kanske viktigaste delen, analysen.
– Det är en omfattande undersökning med mycket data att analysera, säger Magnus Bruze.

Det kan ta upp till ett år att få klar rapporten om allergi mot allergibehandling.
– Undersökningen ska ge svar på hur omfattande problemen är. För 20 år sedan var det mycket ovanligt. Vi tror att det har hänt något på senare tid, och att problemet ligger i vaccinen eller i behandlingsmetoderna. Kanske det går att ändra tillverkningsprocessen för att undvika allergi.

Den som är allergisk mot hyposensibilisering, det vill säga behandling av allergi, är ofta allergisk mot deodoranter och kan vara allergisk mot solskyddskräm, kosmetika, läkemedel och hushållsartiklar. Att det påverkar den drabbade är inte svårt att förstå.
– Det kan märkas när du använder deodorant, de innehåller aluminium. Den allergiske får kliande röda utslag under armhålorna även om sådana utslag lika gärna kan bero på allergi mot parfym eller mot konserveringsmedel, säger Magnus Bruze.

Grunden till besvären är alltså allergi mot aluminium. En mycket vanlig metall i tillverkningsprocesser och förädling av olika slag.
– Aluminium används till exempel vid vaccination mot infektionssjukdomar som difteri, stelkramp och kikhosta.

Aluminium sprutas in i kroppen tillsammans med vaccinet för att reta och stimulera immunförsvaret, fenomenet kallas adjuvans. Magnus Bruze jämför med tyngdlyftare som sniffar ammoniak för att piggna till och bli på tårna. Vid vaccination ska kroppen reagera så att den kan skapa skydd för den gången den riktiga sjukdomen angriper.
– Den allergiske får kliande knutor där sprutan sätts in. Det kan ta år innan besvären försvinner.

För de drabbade kan alltså symtomen vara mycket besvärande.
– För tio år sedan trodde man att problemen var så ovanliga att de nästan inte fanns. Nu har det visat sig att det kanske inte är så ovanligt.

Ett exempel som pekar i den riktningen är det som hände när barnallergiologen, Kent Åke Henricson, vid Halmstads lasarett, undersökte 37 barn som hade allergivaccinerats. Åtta av dem utvecklade allergi mot behandlingen. Mot det ställdes en kontrollgrupp på barn som fick annan behandling mot snuvan, de fick inga knutor. Det är gåtan som gömmer sig i vaccinationen som Magnus Bruze vill lösa.

      Tipsa en vän