Nästa år väntas över 30 procents arbetslöshet bland ungdomar och utomeuropeiska invandrare.

Ett stort frågetecken är hur personer utan gymnasieutbildning ska hitta jobb i framtiden. Arbetsförmedlingen vill därför se en storsatsning på utbildning.

Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten kan bli nästan 25 procent bland utrikesfödda och 33 procent bland utomeuropeiskt födda nästa år. Bland alla 16—24-åringar kan den bli så hög som 35 procent. Och ännu högre blir arbetslösheten för personer inom dessa grupper som saknar gymnasiekompetens.

- Generellt är det så att konjunkturvariationer slår hårdast mot dem som befinner sig på marginalen, säger Olof Åslund, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau).

Omkring 190 000 personer har invandrat eller förväntas invandra till Sverige mellan 2005 och 2010. Många av dem saknar gymnasiekompetens. Enligt statistik från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Omkring 40 procent saknar alltså gymnasiekompetens — något som krävs för i stort sett alla jobb på den svenska arbetsmarknaden.

- För dem som är väldigt lågutbildade och kanske till och med analfabeter på sitt modersmål blir det uppenbart svårt, säger Åslund.

Det skulle behövas stora utbildningsinsatser i form av svenskundervisning och kompetenshöjande undervisning för att de stora grupper som invandrat de senaste åren ska komma ut i arbetslivet, enligt Arbetsförmedlingen.

- Vi står inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Den här djupa svackan kommer att gå över, sedan vänder det uppåt. Vi behöver arbetskraft för att ersätta de stora pensionsavgångarna, säger Tord Strannefors, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Men personer som saknar gymnasieutbildning har mycket svårt att få jobb, och så kommer det förmodligen att förbli även när konjunkturen vänder uppåt och när de stora pensionsavgångarna kommer.

- Vi kan konstatera, att hur duktiga de än är ute på förmedlingarna så är gruppen som saknar gymnasieutbildning väldigt svår. De flesta arbetsgivare ställer krav på gymnasieutbildning, säger Strannefors.

Följden blir att en stor grupp riskerar att stå utanför arbetsmarknaden även i fortsättningen, med en hög strukturarbetslöshet som följd.

- Vi har lyft den här problematiken i en förhoppning om att få i gång en diskussion, för det är väldigt illa om man får en stor grupp i utanförskap. Vi anser att det viktigaste alternativet är en satsning på utbildning. Det är inte realistiskt att förlita sig på matchning. Det måste finnas något att matcha emot, säger Strannefors.


Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin håller med Arbetsförmedlingen om att nu vore en bra tid att satsa på utbildning. Littorin pekar dock på att regeringen bland annat har infört instegsjobb och att det finns en försöksverksamhet med etableringssamtal för att kartlägga kompetensen hos utrikesfödda.

Bland de utrikesfödda som saknar gymnasieutbildning har många andra sorters kompetens, de kan till exempel ha arbetat länge inom ett visst yrke, menar Littorin. Regeringen arbetar även med att förbättra svenskundervisningen för invandrare.

Littorin skulle vilja se ännu större satsningar på utbildning — även för svenskfödda som inte klarat gymnasiet.

- Vi har skjutit till extra resurser till komvux och yrkesvux, men ytterligare resurser behövs. Bland ungdomar som är långtidsarbetslösa saknar var femte gymnasieutbildning, och det är inte acceptabelt.

Littorin vill därför se mer pengar till yrkesvux i höstens budget men vågar inte lova några extra satsningar.

- Det är klart att jag skulle önska att vi i nästa budget har möjlighet att göra mer. Fler yrkesvuxplatser står överst på min önskelista, men budgetarbetet är långt ifrån klart, säger Littorin.

Fakta: Hög invandring

Invandringen till Sverige har de senaste åren varit den högsta sedan mätningarna startade 1875. 2006—2008 har 258 000 personer födda i ett annat land invandrat, vilket enligt Arbetsförmedlingen är en viktig arbetskraftspotential i en tidsperiod med en åldrande befolkning.

Cirka 125 000 av denna grupp förväntas befinna sig i arbetskraften senast 2013, men om detta ska uppnås ställs stora krav på svenskundervisning och kompetenspåbyggnad.

Enligt statistik från Migrationsverket har 25 procent av de nyanlända (som haft uppehållstillstånd i från en dag till tre år) en utbildning som inte motsvarar grundskola. 15 procent har endast grundskoleutbildning.

Antalet utlandsfödda i den arbetsföra befolkningen uppgick i slutet av 2008 till 1 miljon. Arbetslösheten bland utrikesfödda var i april månad dubbelt så hög som för svenskfödda. Bland utomeuropeiskt födda var den tre gånger så hög.

Däremot är skillnaderna mindre inom ungdomsgruppen. Bland svenskfödda i gruppen 16—24 år var arbetslösheten 23,5 procent i april jämfört med 31,9 procent bland utrikesfödda.

Källa: Arbetsförmedlingen

Fakta: Utbildningsgrad påverkar

Antalet arbetslösa utomeuropeiskt födda har ökat med 50 procent det senaste året. I april var nära en tredjedel — omkring 100 000 av av sammanlagt 320 000 utomeuropeiskt födda i arbetskraften — inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Arbetslöshetssiffran minskar efter utbildningsgrad, men är inom alla utbildningsnivåer högre bland utomeuropeiskt födda än bland svenskfödda.

Allra högst är arbetslösheten bland de förgymnasialt utbildade som under första kvartalet var 10,1 procent bland svenskfödda, 19,6 procent bland utrikesfödda och bland utomeuropeiskt födda 25,8 procent.

Bland utomeuropeiskt födda med gymnasieutbildning var arbetslösheten 13,7 procent, vilket är 2,4 gånger högre än bland svenskfödda. Och bland högskoleutbildade utomeuropeiskt födda var arbetslösheten 12,5 procent, vilket är 5,8 gånger högre än bland svenskfödda.

Källa: Arbetsförmedlingen