Broderskapsrörelsen, Sveriges kristna socialdemokraters förbund bjöd i går in socialdemokrater, kristna så väl som muslimer till dialog om politik och religion. Syftet är att diskutera hur alla som kommer från olika delar av världen och tillhör olika religioner ska bygga ett Sverige där alla trivs.

Broderskapsrörelsen grundades 1928 som ett resultat av de spänningar som fanns mellan kyrkan och arbetarrörelsen. De kristna arbetarna var inte välkomna varken hos arbetarna på grund av religionen eller hos kyrkan där de ansågs vara för radikala. Sverige är i dag ett sekulariserat land där religion och politik inte är självklart sammankopplade. Men i förändringens tidevarv växer behovet av att kombinera de båda sig allt starkare.

Hur kombinerar man då politik och religion?
Adrian Kaba, ordförande i Rosengårds S-förening ser inte att man nödvändigtvis behöver sätta samman sin privata religions-åskådning med politiken.
– Det handlar om att vara politiskt medveten om den religiösa värdegrund man står på. Här enas vi genom politiken oavsett religion, det handlar om solidaritet genom politiken snarare än om religion, säger Adrian Kaba.

Målet med kongressen är inte att komma fram till något avgörande under de fyra dagarna utan att se till framtiden och utveckla arbetet. Att kongressen där tro och politik går hand i hand hålls i moskén i Rosengård är en känslig sak. Det finns många motsättningar, inte bara inom socialdemokraterna, utan från andra troende, både muslimer och kristna som inte anser att politik och religion hör i hop.

– Det finns alltid extremister, men de är inte representativa för den här kongressen. Det här är ett första försök att balansera förhållandet mellan de två elementen. Vi vill visa på hur mångfasetterade vi är inom socialdemokratin och att vi är enade oavsett vilken trosuppfattning man identifierar sig med, säger Adrian Kaba.