De kommer till Sverige utan föräldrar eller andra släktingar, ofta har de en farofylld resa bakom sig. Ändå är det bara 98 av Sveriges 290 kommuner som ställer upp för dessa barn. Hässleholm är inte en av dem, i alla fall inte i år.

Just nu sitter 270 asylsökande barn i tillfälliga boenden i Malmö, Mölndal, Sigtuna och Solna. Får de inga nya hem i andra kommuner riskerar de att bli kvar där, vilket betyder en stor påfrestning på de kommunerna.

Under 2007 och 2008 tog Hässleholm emot 5 ensamkommande flyktingbarn, det var ett engångsåtagande för att lösa ett akut problem. Men på Migrationsverket ser de gärna att Hässleholm tar emot barn kontinuerligt.
– Vi är tacksamma över det åtagande som de gjort men det har visat sig att de som tagit emot förr ofta har lättare att göra det igen, säger Sophia Öhvall Lindeberg, expert på ensamkommande flyktingbarn på Migrationsverket.

Hon berättar att kommuner ofta hänvisar till ekonomiska skäl till varför de inte kan ta emot dessa barn. Men hon menar att det är ett missförstånd. Staten står för de allra flesta utgifterna, vare sig det gäller familjehemsplaceringar eller platser på så kallade HVB-hem.
– Det kan till och med skapa arbetstillfällen i en kommun eftersom de flesta som har ett kontinuerligt mottagande startar HVB-hem som kräver personal. Vissa kommuner säger till och med att de gör vinst på att ta emot ensamkommande barn.

Men på Hässleholms kommun menar de att det är praktiska skäl som gjort att de inte tycker att de kan ta emot fler ensamkommande barn.
– Vi har haft väldigt svårt att hitta boende till dem vi tagit emot, säger Urban Widmark (M), kommunalråd, som menar att starta ett HVB-hem inte är aktuellt i Hässleholms kommun. Snarare tror han att de här barnen behöver leva i familjeliknande förhållanden.
– Socialen har svåra problem att placera de barn som tas om hand här och det är ännu svårare att placera flyktingbarn som ofta är svårt traumatiserade och mår dåligt.