Gudrun är mamma i det familjehem som Murtaz bor i och hon tycker att svenskar måste försöka förstå hur det är att komma hit som ensamt barn. Hon tror att fler skulle vara villiga att ställa upp om de bara visste vilken resa de tvingats till.

Hon har ingen förståelse för de kommuner som blankt säger nej till att hjälpa de hundratals barn som sitter fast i transithem i väntan på att placeras ut i samhället. Hur kan någon neka att ta hand om ett barn? undrar hon och menar att det sämsta för dessa barn är att sitta på ett ställe utan att veta vart de ska ta vägen.
– Det är klart att det finns jättemycket som är svårt med att ta hand om ett sådant här barn, men det finns ju jättemycket att lära sig också. De här barnen har en strävan att lära sig saker och bli en del av samhället. De är inte här för att bara få pengar, säger hon och tror att människor skulle se på barnen med andra ögon om de bara förstod hur svårt de haft det.

– Ungefär en miljon svenskar lämnade Sverige för hundra år sedan för att åka till USA och roffa åt sig av stulet land. Det kan vara bra att ha i åtanke när man diskuterar invandring, säger Gudrun.