Dock ställer jag mig frågande till att de tjugo första minuterna av tillställningen ägnades åt att spela olidlig techno på högvarv. Kunde inte DJ:n fått i uppdrag att plocka fram lite aktuella glada hits istället om nu syftet var att få upp stämningen i publikhavet?

Vad sedan gäller det artistiska utbudet så var det väl inte direkt imponerande. Det bästa sparades förmodligen till sist, men när Darin och Arash väl äntrade scenen hade undertecknad redan flytt fältet för at bevista Dead By Aprils gig i Folkets Park. Vilket inte alls osökt för oss in på det faktum att Göteborgsbandet lustigt nog avverkade några låtar här också. En märklig bokning, får jag nog säga. Sedan när tillhör nu metal NRJ:s repertoar?

Att Swingflys sånger återfinns på radiostationens spellistor behöver man emellertid inte ifrågasätta. Debutalbumet God Bless The IRS är full av trallig hip hop, och mer catchy än den smittande Touch And Go blir han aldrig. Alla som längtar efter en ny Will Smithplatta bör spetsa öronen när Swing tar ton i fortsättningen.

Lite uppmärksamhet kan väl även Sheri få. Debutanten har tung backning i form av en hel radda storheter, inklusive producenten och låtskrivaren från saligen hädangångna Cherionstallet, Andreas Carlsson och Beyonces låtskrivare Rob Waller, vilket också märks. Inte för att hennes första singel Hit `n Run på något vis är speciell, men sången denna kväll är helt ok och ljudbilden antyder att ambitionen varit att konkurrera med Leona Lewis och liknande r & b-popiga namn. Vilket inte är det sämsta.

Ola förstår jag däremot inte alls mig på. Åtminstone inte hysterin kring honom. Visst, söthetsgraden är kanske hög, vad vet jag, men musikaliskt är han hur trist som helst.

Jag vill dock understryka att jag rent allmänt inte alls har något emot tonårspop av det här slaget. Men vid en jämförelse med till exempel E.M.D. och inte minst Darin bleknar bokstavligt talat det den före detta Idoldeltagaren sysslar med. Sedan kan man inte med bästa vilja i världen påstå att utstrålningen är överdrivet stark heller. Kanske hade det funkat bättre om produktionen inte känts så förtvivlat oinspirerad, men det gör den ju. Dessvärre.