Den har rasat ihop 700 meter norr om den idylliska byn Boalt mellan Vittsjö och Skånes Värsjö. Men Boaltsborna kommer knappt att märka storbygget eftersom det sker mellan 70 och 80 meter under marken.

– Vi kommer att köra ungefär en lastbil i veckan med saker till bygget men annars tror jag inte att de som bor här kommer att märka så mycket, säger Caj Lundquist som är teknisk chef på Sydvatten som äger Bolmentunneln.

Själva raset är ungefär 20 meter långt av en tunnel som totalt är åtta mil. Trots att det inte låter mycket har tunneln, som förser stora delar av västra Skåne med vatten, varit avstängd sedan april.
– Vi kommer tidigast kunna ta den i drift igen vid årsskiftet. Från april till mitten av juni tömde vi tunneln på vatten och sedan dess har vi arbetat med att säkra tunneln så att det går att arbeta där nere, berättar han.

Sedan det förra raset 1995 har kraven på arbetsmiljön för arbete i Bolmentunneln höjts.
– Då behövde vi inte dra fram lampor till rasplatsen eftersom det fortfarande var tillåtet att använda pannlampor och belysning vi kunde ta med oss. Nu har vi varit tvungna att dra fram belysning hela vägen, säger han.

Mycket av förberedelsearbetet är nu gjort och det som återstår är att spränga en räddningskammare vid rasplatsen.
– Vi kommer att påbörja arbetet med det de närmaste dagarna och sedan tar själva jobbet med raset ungefär två månader. Därefter ska tunneln återställas, de övriga 35 kilometerna av tunneln som är tömda på vatten inspekteras, och sedan ska vi försiktigt släppa på vattnet igen, berättar han.

Detta är det tredje stora raset sedan Bolmentunneln invigdes 1986. Det första skedde redan samma år som tunneln skulle tas i drift, det andra 1995 och det tredje i november förra året.
– Både 1986 och 1995 var det tvärstopp. Nu har kapaciteten varit begränsad till 70 procent, och då var vi tvungna att gå in och reparera den, säger Caj Lundquist.

Trots att raset upptäcktes i november förra året användes tunneln till och med i april.
– Vi använde tiden fram till dess åt förberedelser och det var en stor fördel jämfört med de båda andra rasen, tycker han.
Anledningen till att tunneln rasar samman är de sprickzoner som finns i berget. Där finns det smektit, en lera som kan expandera upp till 100 procent när den kommer i kontakt med vatten.
– När tunneln byggdes så förstärktes sprickzonerna med cement men trots det har tunneln rasat där det var som mest känsligt, säger han.

Reparationskostnaden är beräknad till ungefär 20 miljoner kronor men det kan bli dyrare.
– Men Sydvatten har en försäkring med en självrisk på fem miljoner kronor som täcker kostnader upp till 30 miljoner kronor, säger Caj Lundquist.