| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
Igår var det match i Rom när den gamla damen kom på besök. Hon kallas så, Juventus alltså, La vecchia signora. Ganska vackert namn på ett fotbollslag faktiskt.
Dagen till ära bjöds det risotto och papardelle hemma hos lillebror Liuzzi. Han är egentligen kock fast fiolpengarna drar han in på Expert, Mobilia. I vanlig ordning var det kalasgott. Inför matchen var det försnack med Birro och Åslund på Kanal 9. Bra TV! Kul kuriosa om varför Juve har så många anhängare i Italien och skön inlevelse av Birro när han, med sorg i rösten, förklarade sin kärlek för samt ett och annat om huvudstadens stolthet. Försvaret är citat "Ömsom vin ömsom avloppsvatten". Precis så var det igår. Värsta ingreppet svarade nog Casseti för när han givmilt bjöd Diego på 1-0. Riise gjorde ingen Romatifoso glad heller i den situationen. Totti börjar nog bli over the hill dessutom. Mycket klack men dålig adress på det mesta. I andra halvlek fick vi i alla fall se en glimt av hans fornstora dagar. Skottet tar klockrent i Buffons högerstolpe utan någon som helst chans till räddning. Tyvärr för alla Romanisti var det stolpe ut. Diego gjorde även 2-0 i andra. Denna gång får tyvärr Totti ta på sig lite av skulden med ett livsfarligt pass som bryts på mittplan. 3-0 är inte precis charmerande för Romaförsvaret det heller...
Efter matchen var det kaffe och grappa. Inte för mig alltså, jag körde. Kaffe blev det förstås. Och biscotti. Gottgottigottgott!
Jag vet att det är grymt varmt just nu i Rom men det såg trots detta väldans trögt ut på en hel del fötter. Tyvärr, för jag är som bekant barnsligt förtjust i Italien , känns det som att Serie A inte riktigt har samma status som för 10 år sedan. Idag står Premier League och La Liga i en klass för sig. Sen kan man mäta inbördes styrka mellan dessa två giganter på olika sätt. Vissa hävdar att Spanien är bäst medan andra säger England. För egen del kan jag starkt partiskt uttrycka min kärlek för Spansk fotboll. Jag gillar ju att se de allra bästa spelarna i världen och för tillfället finns dom i Madrid och Barcelona. I och för sig inte utan att man får säga detta med en viss bäst före datum. Jag menar att fotboll och fotbollskunnande definitivt är en färskvara. Det finns massor av exempel på detta. Chevtjenko och Ronaldinho är två sådana som var underbara i sin gamla klubb för att sedan underprestera i sin nya. Största frågetecknen i ämnet är så klart Zlatan och Ronaldo. Jag är given i groggsoffan när det är nästa El Classico, tro mig!
AIK-matchen var på förhand definitivt en av de allra svåraste bortamatcherna. Jag vet själv vilket stöd Black Army ger och framför allt vilken känsla man har som motståndare när man kliver in på Råsunda, INTE kul! Mitt kanske finaste fotbollsminne från AIK var i ett derby mot DIF när vi stod i spelargången. I vanlig ordning var det fullsatt och bengaliska eldar som gav grå snuva, i synnerhet till Djurgårdsspelarna. Hur som helst var det fint besök och Florens förnämsta målspruta skulle presenteras. Jag säger främsta för det var precis innan Batigol slog detta fantastiska rekord. Jag pratar förstås om Kurre Hamrin. Lagom förslagen smög jag mig ur ledet för att få skaka hand. Det var stort, för mig åtminstone. Vi vann matchen när Alm, sin vana trogen, tofflade in en bredsida och sedan log sitt sneda leende när han smått retfullt långsamt joggade förbi södra stå. Almen var och är en riktig vinnare. Han har förstått det kanske viktigaste med fotboll, att få alla att prestera på sitt max. Almen är en mycket kär vän och det är inte utan att jag gläds med honom när gnaget tar poäng. Dock var det inte alls lika skoj när det var mot oss. Jag är övertygad om att vi kan ta dom på hemmaplan, som vi gjorde förra året. Det tåler att nämnas att vi inte hade med vår kanske viktigaste spelare, Dennis Melander. I matcher som AIK borta behövs det lite tuffa gubbar på banan. Dennis är tuff.
Dagens cafétips: Märtas i Höllviken som numera är alla lattemammors hemvist under halva dagen. Inte bara för att det är mysigt och bra kaffe, utan också för deras supergoda Ceasarsallad. Att sedan Johannes och hans fru är jättetrevliga gör ju inte saken sämre. Nu saknar jag bara ett ställe som visar Serie A och har italiensk kock. Det skulle i och för sig räcka med någon Italienskspråkig person i lokalen så man kan hålla kunskaperna vid liv. Skulle kunna nöja mig med La Liga också. En annan kanske ännu bättre lösning skulle kunna vara ett fik med italiensk fotboll och ett med spansk. Varför tillbringar man halva året i snö och kyla kan jag ibland tänka!? Sydeuropa, here we come :-)
Missa inte vår kompletta tv-guide!