Förening ska kämpa för funktionshindrade

Att få gå i vanlig skola och ha ett riktigt jobb med lön. En liten klunga samlades på Tomelilla torg vid lunchtid på måndagen, för att lyssna på föreningen Grundens hjärtefrågor för personer med intellektuella funktionshinder.
Det sjöngs och hölls tal under banderoller som "Tänk med hjärtat".

Dessutom var fyra medlemmar på plats för att ge stöd till den dotterförening som håller på att starta i Sydöstra Skåne.

– Vi försöker sprida oss över landet. Många i vår målgrupp har svårt att komma till oss eftersom de har ont om pengar. Så vi kommer till dem i stället, säger Malin Asztély från Grunden.
Tomelilla är den första orten föreningen besöker, under en turné i landet för att informera och starta fler lokala föreningar.

Här kommer Sydöstra Skånes lokala förening också att ha sitt säte.

De har redan utsett en styrelse med sju personer och fyra coacher, som inte är funktionshindrade och hjälper till när det behövs. Och ordföranden Benny Rosdahl vet vilka frågor Grunden ska arbeta för här.
– Kommunen vill dra ned habiliteringsersättningen, som man får från daglig verksamhet. Det är de enda pengar man får förutom sjukbidrag eller liknande, säger han.

Efter torgmötet bjöds politiker och andra företrädare för kommunen in till ett samtal om jobbmöjligheter och andra viktiga frågor för intellektuellt funktionshindrade i Sydöstra Skåne.
De passade också på att informera om den nya dotterföreningen, som även ska organisera medlemmar i Ystad, Skurup, Simrishamn och Sjöbo.

Ett 15-tal nyfikna och medlemmar från andra lokala föreningar dök upp för att lyssna.
– Jag tycker att Grunden borde finnas på fler ställen, så det är bra att de startar här också, säger Hampus Miörnen, 27 som är med i föreningens filial i Malmö.

För honom och flickvännen Sara Klamming, 34, är arbete och boende de viktigaste frågorna.
I oktober planerar Sydöstra Skånes nystartade förening ett stormöte, för att locka medlemmar. För det är vad som återstår nu.

Förutom det ständiga arbetet för att bli tagen på allvar, berättar Malin Asztély.
– Det är svårt. Många gullar med oss, men vi vill kunna arbeta och gå i skola som alla andra.