I dag spelar hennes två söner fotboll i Malmö City FC och själv har
hon fått ett kontaktnät i klubben som bland annat har hjälpt henne att starta ett eget företag.
"I träningsspåret" möter Cindy Rindom och hennes två söner Jason och Clifford på Sorgensfris idrottsplats strax innan Malmö Citys pojklag ska ta grusplanen i besittning för onsdagens träningspass.

Det har gått tre år sedan Cindy för första gången satte sin fot på svensk mark. Hon är gift med en dansk man som bor i Sverige men det var inte av honom hon fick nys om det svenska föreningslivet.
– Det var av två kvinnor som kom till min SFI-klass. Jag minns att de berättade att de kunde hjälpa till om man hade barn som ville vara med i en förening. Det var faktiskt bara en vecka efter att mina barn kommit till Sverige, förklarar hon med ett stort leende på läpparna.
– Jag sa direkt att jag hade två pojkar som var bra på fotboll. Två eller tre dagar senare gav läraren mig ett kort med numret till Kenneth Mårtensson som är tränare i Malmö City FC. Jag skrek av glädje.

Nu spelar både Jason och Clifford i föreningens pojklag och Cindy försöker vara delaktig på sitt vis.
– Jag tar hand om spelare som skadat sig på matcherna. Det brukar ofta behövas lite mindre omplåstringar och det kan jag hjälpa till med, säger hon och fortsätter:
– De svenska fotbollsföreningarna är fantastiska, det finns ingen motsvarighet i Ghana.

Barnen får bra träning samtidigt som de blir uppfostrade med god moral och etik. I Ghana kan barnen bara spela fotboll i skolan och de är inte alls lika fria att försöka uppfylla sina drömmar.
Malmö City har dock inte bara varit till glädje för Cindys barn. Genom klubben har hon själv fått ett kontaktnät som bland annat var till hjälp då hon startade ett eget företag.

– Som ny i Sverige har jag haft många frågor och då har Kenneth verkligen varit snäll. När jag berättade att jag ville starta ett eget städföretag hjälpte han mig med skattemyndigheten och liknande. Sedan har jag lärt känna många andra nya människor och vid Malmö City FC:s bortamatcher har jag fått chansen att se flera nya platser.

Vad har du själv för relation till fotbollen som sport?

– Jag har alltid älskat fotboll. I somras var jag på Swedbank stadion och hejade på Sverige i matchen mot Serbien i U21-EM. Framförallt skrek jag på Marcus Berg, det är min favoritspelare.

Hur ser dina framtidsdrömmar ut?

– Jag skulle vilja få många kontrakt i mitt städföretag, bli rik och kunna köpa en stor buss som spelarna i Malmö City kan åka i till matcherna. Sedan drömmer jag förstås om att sitta på fullsatta läktare på härliga Swedbank stadion och se mina barn på planen. Då hade jag pekat på dem och stolt sagt; det där är mina barn.