| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
STOCKHOLM. Dagens värld är omöjlig att tänka sig utan optiska fibrer och digitala bildsensorer. De utgör grunden för det vi kallar informationssamhället. Nu belönas männen bakom innovationerna med årets Nobelpris i fysik.
Ena halvan av priset går till Charles Kuen Kao, 75. Han föddes i Kina 1933 men har mestadels varit verksam i Storbritannien och är numera både brittisk och amerikansk medborgare.
Den andra halvan delas mellan Willard Sterling Boyle, 85, amerikansk och kanadensisk medborgare, och George Ellwood Smith, 79, USA.
Charles Kao är pappan till de optiska fibrer som i dag genomkorsar jorden. Genom dessa strömmar all digital tele- och datatrafik. Utan dem hade vi vare sig bredband eller internet.
Den upptäckt han belönas för kom redan 1966. Han fann att nyckeln till överföring av ljussignaler på långa avstånd var renare glas i fibrerna. Genom att använda ren kvarts och hetta upp denna vid mycket höga temperaturer blev det möjligt att framställa långa fibrer med de rätta egenskaperna. I dag är jordklotet inlindat i sådana.
Pappor till digitalkameran
- Det fanns fibrer långt tidigare, men deras räckvidd var bara några meter, säger Börje Johansson, ledamot i Nobelkommittén för fysik.
En mycket stor del av den information som i dag strömmar genom de optiska fibrerna består av digitala bilder — och papporna till denna enorma bildflod var Willard Boyle och George Smith. De uppfann den första framgångsrika digitala bildsensorn, CCD:n, 1969, när de båda var verksamma på Bell Laboratories.
Tekniken bygger faktiskt på en fotoelektrisk effekt som förklarades teoretiskt av Albert Einstein och som gav honom ett Nobelpris 1921.
Bildsensorn är digitalkamerans elektroniska öga. Ljuset gör ett direkt avtryck på elektroniken i stället för på en film. Metoden används nu inom en rad områden, exempelvis medicinen och astronomin.
Ljusets mästare?
De tre pristagarna kallas "ljusets mästare" av Nobelkommittén för fysik. Willard Boyle är lite tveksam till beteckningen.
- Men ibland när jag vänder mig om på gatan och ser alla dessa människor med sina små digitalkameror, så tänker jag att det faktiskt är jag som ligger bakom det där, säger han.
Enligt Nobelkommittén är det inte så underligt att det är först nu som de tre belönas, 40 år efter deras upptäckter.
- Det tar ofta lång tid innan man kan se den totala effekten av en upptäckt. I dag använder vi alla den här teknologin, men den blev faktiskt inte helt dominerande förrän på 1990-talet, säger Joseph Nordgren, ledamot av fysikkommittén.
Årets Nobelpristagare i fysik är Charles Kuen Kao, Willard Sterling Boyle och George Ellwood Smith. De belönas för upptäckter som ligger till grund för dagens kommunikationssamhälle.
Sedan starten 1901 har 187 personer fått fysikpriset. USA leder klart med 84 pristagare. Därefter följer Tyskland, 24, Storbritannien, 22, och Frankrike, 12 pristagare. Vid fyra tillfällen har svenskar fått priset.
Årets prissumma är 10 miljoner svenska kronor.
Missa inte vår kompletta tv-guide!