Ett författarskap fött i utanförskap

Förföljd och censurerad av en kommunistisk diktator.

Lågoddsaren Herta Müller vann årets Nobelpris i litteratur. Den 56-åriga tysk-rumänskan hade svårt att ta in nyheten:

- Jag tror fortfarande inte på det.

Svenska Akademien belönar henne för att hon "med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap". Herta Müller blev den tolfte kvinnan att få litteraturpriset.

Som vanligt var Börssalen i Börshuset vid Stortorget proppfull klockan 13 när akademiens nye ständige sekreteraren Peter Englund öppnade den berömda dörren och släppte namnet.

TT: Vad gör henne så bra?

- Hon har en väldigt speciell röst och behandlar orden med en väldig precision. Det är en stor ordkonstnär. Hon skriver korta meningar, iakttagande, mycket bilder. Å andra sidan har hon verkligen något att berätta, svarade han.

Djupt tagen

Herta Müller tillhörde den tyskspråkiga minoriteten i Rumänien. Under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceausescus styre hade hon arbetsförbud, men lyckades 1987 fly till Västberlin.

Hennes bakgrund har präglat mycket av författarskapet. I sin senaste roman Atemschaukel (Andningsgunga) från i år skildrar hon rumänien-tyskarnas fleråriga exil i Sovjetunionen under 1940-talet. En av dem som deporterades dit var Herta Müllers mamma. Fem år i ett arbetsläger väntade där.

Herta Müller var djupt tagen av beskedet från Stockholm.

- Hon blev mycket glad och sade att hon tappade andan och även orden, berättade Peter Englund.

Belägrat hem

I en första telefonintervju med Sveriges Radios kulturredaktion kom frågan vad det betyder för henne att det är 20 år sedan murens fall.

- Murens fall var enormt viktigt för mig. Men i Rumänien dog ju ett tusen människor de sista åren under Ceausescu. Jag var ofta dödshotad och trodde inte att jag skulle överleva Ceausescu. Att det gick som det gick med kommunismens fall är ibland lika oförklarligt och svårt att förstå som att jag fått Nobelpriset.

Sedan några år samlas massmedierna i Nobeltider utanför Herta Müllers hem i Berlin eftersom som hon ofta nämnts som trolig pristagare. Först på kvällen vågade hon sig ut för att ge en presskonferens.

- Det har inte nått huvudet än, sade hon enligt TT Spektras utsända.

Herta Müller verkade spänd och närmast förskrämd av uppståndelsen.

- Det är inte jag. Det är böcker, och de är färdigskrivna. Det är inte jag, upprepade hon.

"Oerhört sympatisk"

På vinnarförlaget Wahlström & Widstrand i Stockholm möttes TT av ett livligt skrål och en utpräglad doft av champagne kort efter tillkännagivandet. Herta Müllers svenska förläggare Camilla Nagler svävade på små moln:

- Detta är helt underbart, fantastiskt!

Huvudtemat i Herta Müllers författarskap tycker hon är utanförskap och förföljelse.

- Hon attackerar det med en fantastisk språkvirtuositet, och skapar ord och meningar som ingen annan gjort.

TT: Hur är hon som person?

- Oerhört sympatisk. Ivrig, engagerad, rolig och driven, svarade Camilla Nagler som menar att pristagarens prosa inte är särskilt svår att ta till sig.

I stora Akademibokhandeln mitt i Stockholm hade personalen som vanligt ställt i ordning ett bord med böcker av tänkbara litteraturprisvinnare. Det fanns gott om alster av Joyce Carol Oates, Philip Roth och Amos Oz. Men bara två pocketexemplar av Herta Müllers Redan då var räven jägare.