Det är bara att bita i det sura äpplet. Vi får stryk av danskarna i fotboll och av engelsmännen i Wallander.
Efter att ha sett den ena halvdåliga Wallander- och Beck-filmatiseringen (och andra svenska deckarfilmatiseringar) efter den andra de senaste åren är det verkligen befriande att se britterna ta sig ann Wallander.
Kenneth Branagh hittar rätt ton och uttryck som Kurt Wallander och fotot är fantastiskt liksom miljöer och stämningar. Av någon outgrundlig anledning har britterna betydligt bättre än svenskarna hittat fram till det bästa i henning Mankells böcker.
Naturligtvis är det en fördel att det här filmatiseringarna bygger på Mankells böcker och inte på snabbt hophafsade nyskrivna manus. Även de första svenska Wallanderfilmerna med Rolf Lassgård i huvudrollen var riktigt hyfsade.
För att inte tala om tidiga Sjöwall & Wahlöö filmatiseringar som Bo Widerbergs Mannen på taket eller Daniel Alfredsons betydligt senare Mannen på balkongen. Men just nu är det britterna bäst på det svenska.
Kvällens film var Sidetracked (Villospår), baserad på en av mest otäcka och också bästa Wallanderböckerna.
Nästa söndag blir det Firewall Brandvägg. Något att se fram emot!