Klart att vår egen kung Zlatan kommer spela i landslaget när det beger sig nästa gång i skarpt läge. Att matcherna fram till dess skulle vara utan betydelse är dock en grov missuppfattning. Som jag ser det är varje match fram till nästa kval vital för att kunna spela samman laget. Positionerna skall sättas och spelarna behöver införstås med vad som förväntas av dom.
Erik svarade smart på frågan om vad han behövde göra för att komma till rätta med de problem som fanns i truppen. Han sa, letar du fel så hittar du fel och vice versa, letar du rätt hittar du rätt. Bra! Jag tror att det är denna ledarstil a lá Tommy Söderberg som skapar positiv stämning och en god grund för att alla ska känna sig välkomna i kollektivet. Både Lasse och Roland har denna positiva syn så det är ingen kritik mot dem.
Att Erik ska fördela sina gracer mellan Rosenborg och Landslaget kanske inte är helt lyckat så här i uppbyggnadstider där man behöver varenda vaken minut till att fundera och implementera. Med många års rutin och bra medarbetare kanske det reder ut sig ändå men jag misstänker att Eriks familj inte kommer se honom alltför ofta innan kontraktet med norrmännen är utgånget...

Läste om bland andra Henke och Schwartz som inte, helt enligt gällande reglemente, kan få ge sig in i tränarutbildningens övre nivåer förrän de har tränat ett lag i något år. Att både Stefan och Henrik har massor att tillföra svensk fotboll är det nog få som tvivlar på. All deras erfarenhet skulle säkerligen kunna ändra en hel del på den något inavlade svenska tränarkåren.
Åtminstone undertecknad skriker efter dessa spelare med omfattande internationella erfarenheter som tränare. Jag lärde mig massor av Thern i Halmstad och jag är helt säker på att både Henke och Schwarre skulle kunna bidra med nya idéer om de bara fick!
Så mitt tips är som följer, låt spelare likt dessa stiga in på de steg de önskar och se till så att vi får dra största möjliga nytta av dom INOM Sverige. I förlängningen kan man tänka sig att revolutionera svensk tränarutbildning med hjälp av våra gamla proffs´ erfarenheter, allt för att minska gapet till de 26 europeiska länder som befinner sig framför oss på UEFAs ranking....

Nu så här i karriärens elfte timmen tänkte jag passa på att tacka de vänliga läkare, sjukgymnaster och massörer som alltid ställt upp för mig. Vi har en fantastisk kompetens i Sverige och det är ingen slump att t ex Ljungberg åker hem till Simon i Halmstad varje gång hans ben strejkar. Det beror inte bara på att Simon är en skön lirare och prins av Halmstads nattklubbsliv...
I MFF har det geonm åren varit många goa och ytterst kompetenta personer som ställt upp under luncher och efter arbetstid i hemmet eller på någon privatklinik. Jag tänker på Fredrik Nyqvist, Håkan Lindberg, Nisse Westlin, Arne Lindberg, Fredrik Montgomery, Roland Nilsson, Bertil Ravald, Hans-Peter Borgman, Rickard Dahan och Greger Andrijevski. Sen för man inte glömma spindeln i nätet, Birgit Jonsson som alltid möter upp med ett leende på läpparna.
I AIK var det Frasse och Boten.
Halmstad har Simon Bakkioui, Bartholdsson, Claes Norryd, Mats Örjes och Patrik Överli.
TFF har Peter Andersson, Anna Holmberg, Peter "egon" Malmgren och allas vår underbara Eva Grankvist som kommer att vara saknad....

Stort tack till er och till alla de som röntgat, masserat och undersökt under sina luncher på sjukhusen, i hemmen och på privatkliniker.