Arne Gustavsson, Göinge- bygdens biologiska förening, och Anders Larsson, Hässleholms kommunornitolog som utsetts av Skånes ornitologiska förening, reagerade kraftigt när de upptäckte vad som hänt i den södra delen av alsumpskogen. Båda slog larm till kommunens ekolog Lars-Erik Williams – som inte hade tid att åka ut och titta. Han har nämligen bara en halvtidstjänst och hinner inte med att följa upp naturvårdsfrågorna utan måste i första hand arbeta med planärenden åt stadsbyggnadskontoret.

Det var han som tog initiativ till spången genom alsumpskogen, också en del av Finjasjöleden. Han tog kontakt med markägarna och gjorde fina skyltar som i text och bild berättar om djur och växter som trivs här, i ett av Europas största sammanhängande alsumpskogsområden.
"När dina barnbarnsbarnbarn kommer hit kommer de att häpna", står det på skylten vid rastplatsen just där en mängd alar nyligen avverkats.

I denna del av alsumpskogen är träden inte så gamla att de typiska socklarna bildats av nya generationer alar som växer upp från stubbarna av gamla döda träd. Men kommunens förhoppning är alltså att skogen ska få stå orörd så att barnbarnsbarnbarnen kan få se detta. De kan i så fall också hitta en del speciella växter och fåglar i denna artrika miljö, ibland kallad "Europas regnskog".
Flera par av den sällsynta mindre hackspetten bygger bo och fångar insekter i de döda alstammarna.

Men kommunen har inte avtalat med markägarna om att "Finjas Amazonas" ska bevaras.
–Överenskommelsen gällde bara att spången skulle få byggas över vår mark, säger den markägare som anmält till skogsstyrelsen att han planerar att slutavverka hela sin alskog i vinter.
Han förklarar att avverkningen sker för att träden är sjuka och håller på att dö.
–En del döda stockar kan jag förstås låta ligga kvar för hackspettarnas skull. Men jag vill plantera nytt, kanske både al och björk. Om björken klarar sig bättre kan jag satsa på det istället, säger han.

Sedan tänker han sig att skogen ska avverkas igen när den är tillräckligt stor.
–Sorgligt, säger Anders Larsson.
Han påpekar att många besökare vill njuta av den unika naturen som är tillgänglig tack vare spången.

Anders Larsson och Arne Gustavsson anser att hela området måste få något slags formellt skydd.
–Avverkning behövs inte här, säger Arne Gustavsson som känner väl till att al kan drabbas av sjukdom. Den norra delen av alsumpskogen är äldre och mer värdefull men även den södra är viktig eftersom den ingår i det här stora stråket av alsumpskog.

Kommunen äger bara en midre del av alsumpskogen. Många olika markägare har sedan gammalt en liten bit mark var.
–Felet är att inget samråd skett om hur området ska skötas, så att alla förstår att syftet är att det ska bevaras, säger Arne Gustavsson. Vi i Göingebygdens biologiska förening är inte ute efter att sätta dit någon enskild markägare. Det här är främst kommunens försummelse. När kommunen nu har satt upp både spång och tavlor, får man också se till att området bevaras.

Därför vill föreningen att kommunen ska låta kommunekologen få jobba heltid så att han hinner med. Brev om detta har skickats direkt till alla kommunfullmäktiges ledamöter inför beslut om budgeten som tas på måndag.
–Det är viktigt att ha någon anställd som kan hålla i sådana här frågor, säger Arne Gustavsson.
Norra Skåne har förgäves sökt Lars-Erik Williams för en kommentar.