Skrev till regeringen om barnens behov

Specialpedagog Märta Råberg vill berätta om barn som far illa och har fått utbildningsdepartementet att lyssna.

Märta Råberg tröttnade på att se barn, flyktingbarn och andra barn, som inte får ett värdigt bemötande. Hon skrev ett brev till fyra ministrar – Göran Hägglund, Tobias Billström, Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund.

Nu har hon fått svar från en av utbildningsminister Jan Björklunds medarbetare i den politiska staben.
– Han skriver att de förstår att jag har mycket att berätta och att de är intresserade. Förhoppningsvis blir det telefonkontakt snart, säger Märta Råberg.

Det är barnen och deras situation hon vill sätta fokus på. Märta Råberg har arbetat med barn som förskollärare, föreståndare på förskola och som specialpedagog i hela sitt liv. Hon är i dag specialpedagog i förberedelseklassen på Svenshögskolan i Arlöv och där möter hon dagligen barn i utsatta situationer.
– Förberedelseklassen är flyktingbarnens första steg in i det svenska samhället, här ska de lära sig svenska och få lite grundläggande kunskap om landet de kommit till. Samtidigt har många tunga bördor att bära, barnen har i flera fall varit med om hemska saker som vi inte ens kan föreställa oss.

Märta Råberg har lyssnat till många barns berättelser och försökt hjälpa dem att läka. Många gånger har hon kontaktat barn- och ungdomspsykiatrin BUP, Lund och socialtjänsten i Burlöv men barnen har inte fått den hjälp de behöver tycker hon.
Hon tycker att samhället blivit kallare. Därför skrev hon brev till regeringen.
– Jag har konkreta policyförslag. Jag gav en hint om ett, det viktigaste, i mitt brev till ministrarna: Att inte byta ut kärlek mot ekonomi i riktlinjer för arbete med människor. Det går att driva båda parallellt. Min erfarenhet är att kärleksfullt bemötande och behandling också är ekonomiskt bra. Om detta tänkte jag berätta för Jan Björklund och de övriga regeringsmedlemmar jag skrev till. Jag har en gaffelpärm full av remisser, åtgärdsprogram, brev, upprop med mera. Inget av detta har räckt för Bup, socialtjänsten eller kommunen ens när det gäller flyktingbarn med fruktansvärda upplevelser.

– Jag brukar berätta om syskonen på torget i en stad i ett annat land. Två bilar kör upp intill dem, stannar, och männen i fordonet riktar sina vapen mot en kvinnlig läkare intill dem och skjuter. Hennes hjärna rinner ut över torget – framför barnens ögon.
– De här barnen bor i Sverige i dag och kom hit som flyktingar. Berättelsen om deras upplevelser brukar få de flesta att lyssna, säger Märta Råberg.
Barn med en sådan upplevelse i bagaget kan inte förväntas fungera till hundra procent utan att få hjälp.
– Det går faktiskt att läka även sådana här fullständigt vidriga upplevelser som ingen borde behöva bära på. Det går att lägga det hemska bak i tiden så att man ändå kan leva bra i nuet.

Men den hjälp barnen behöver får de i dag ofta inte i Sverige, hävdar Märta Råberg.