Anders Berngarn är en man som står kommuninvånarna nära. Det menar han i alla fall själv.
Ringer någon och har synpunkter på till exempel en vägskylt, så promenerar han ner och tar ett snack med berörda på förvaltningen. Eller så slussar han klagomål till rätt person.

Men där går gränsen. Chefernas beslut ska inte politikerna ifrågasätta.
– Vi sätter de övergripande målen. "Hur"-frågorna tas i verksamheterna.
– Förvaltningschefen får vidta åtgärder, inte politikerna.
Men kränkande behandling är annars något som politikerna bryr sig mycket om.
– Det kommer högt upp på dagordningen!

Efter Skånskans artiklar har Anders Berngarn "benat" i hur det ser ut i kommunen. Ett av de politiskt uppställda målen innebär att man "aktivt ska verka för att förebygga och bekämpa mobbing".
– Politiken har varit övertydlig, på grund av dess höga prioritet.

Hur vet man att dessa målen förverkligas i skolorna?
– Det är en välkänd plan, säger Kristina Kinnman-Starck, (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Hur vet ni politiker att arbetet mot kränkande behandling fungerar?
– Vi får en kvalitetsredovisning med bland annat enkäter om hur eleverna mår.

Fungerar inte skolans åtgärder mot mobbing så kan man, trots allt, vända sig till ledande politiker.
– Om man känner att den bild som skolan ger inte överensstämmer med sin egen uppfattning av verkligheten, säger Anders Berngarn.
– Då tar vi ett snack med förvaltningschefen. Så får den personen undersöka och återrapportera.

Du, Kristina Kinnman-Starck, blev ju till exempel kontaktad av Victors pappa efter två allvarliga incidenter. Hur såg återrapporteringen ut i det fallet?
– Jag svarar inte på det. Sorry.

Dokumenteras återkopplingen mellan förvaltningschef och kontaktat politiker?
– Bara muntligt, säger Anders Berngarn.

Varför inte skriftligt?
– Det kan bli en minnesanteckning som tas upp på politisk nivå som information. Om det anses nödvändigt kan det föranleda ett politiskt ärende, säger Anders Berngarn.
– Men det står ofta bara som en informationspunkt och då ser man inte vad som ligger bakom, tillägger Kristina Kinnman- Starck.
Någon kontroll av skolornas och rektorernas åtgärder vid specifika fall av kränkande behandling finns inte, enligt Anders Berngarn.
– Vi får nöja oss med de svar vi får. Vi får lita på de svaren och inte misstro cheferna.

Det finns flera fall de senaste åren, där elever lämnat kommunens skolor på grund av mobbing. Bör den informationen finnas med i kvalitetsredovisningen?
– Det är i högsta grad intressant och viktig information. Men det är stor rörlighet på elever i dag.

Frågar ni elever och föräldrar varför de byter skolor?
– Det vet jag faktiskt inte, säger Kristina Kinnman- Starck.
Men du är ju ledande skolpolitiker.
– Jag vet att vi har samtal med personal när de slutar.

De båda toppolitikerna i Lomma kommun tycker att det är bra att skolinspektionen nu granskar hanteringen av fallen Victor och Jacob.
– Vi har aldrig varit med om den här situationen. Nu finns det två anmälningar och det väcker frustration hos alla, säger Anders Berngard.
Han är tacksam för att politikerna nu får en klar bild av vad som hänt.
– Någonstans finns ett missnöje, det är därför man anmäler. Då har man inte fått gehör.

Vad händer om Skolinspektionen kommer fram till att det funnits allvarliga brister?
– Det är tragiskt om man jagar syndabockar. Alla är förlorare, säger Anders Berngarn.

Så det är ingen som har ansvar för en 11-årings död?
– Allting är inte bara ettor och nollor i den här typen av fall. Så enkelt är det inte.*

*) Allvarliga brister ska föranleda åtgärder och det är förvaltningschefen som är ansvarig, förtydligar Anders Berngarn efter intervjutillfället.