Juleljusen blott för Lundaborna

Men nu har det vänt. Häromdagen var det årets mörkaste dag och nu går vi mot ljusare tider.
Jag älskar att se på tv, i samband med vädret, hur dagen har blivit längre.
Att det bara är en minut eller så spelar ingen roll. Det är psykologiskt viktigt.

Tack och lov brukar det finnas mycket belysning i december och runt jul.
När man kommer till Sjöbo från Veberöd är infarten väldigt välkomnande.
Bakom bullerplanket, som är i ett genomskinligt material, finns små atriumgårdar och belysta träd. När det varit snö har det varit extra fint.
Som bilförare stressar man ner, eftersom det är rogivande att titta på.

Värre är det ställt i Veberöd. Företagarföreningen kämpar med att ordna julbelysning åt orten när Lunds kommun sviker.
Som jag har förstått det kostar decemberbelysningen inne i Lund runt 700 000 kronor. I Veberöd lyser däremot pengarna med sin frånvaro. Byn får ingenting, trots att företagarna ansökte om en liten summa i sammanhanget, 20 000 kronor, redan efter förra julen.

Nu har företagarföreningen ändå satt upp julstjärnor vid lyktstolpar längs Dalbyvägen och Sjöbovägen. Tyvärr hade några gått sönder under lagringstiden. Det gav väl ett lite småtrist intryck med trasiga lampor och det har varit en del klagomål på det.
Men man ska komma ihåg att företagarna gör detta på eget initiativ med egna pengar.
Och det är beundransvärt, eftersom kommunen sviker.

Snålheten från kommunen visas på fler sätt. Innan jul fick vi anställda på medborgarkontoret veta att vi var välkomna till Lund för att hämta vår julklapp.
Knäckebröd och senap.
Det kanske är en trevlig klapp, men att köra till stan för att hämta den är ekonomiskt och miljömässigt oförsvarbart.
Jag bad dem att skänka mitt paket till stadsmissionen. Nästa år vore det lättare att skicka en biobiljett eller något.

Att våga vara lat är viktigt under jul- och nyårshelgerna. Själv kopplar jag av med att sticka jordgubbsmössor och nyckelpigevantar åt barnbarn och andra småttingar.
Jag tänder också ljus och tar mig tid att läsa tidningen (jag är nybliven prenumerant på Skånska Dagbladet!).
Som nyårshälsning till Veberödsborna vill jag sända denna uppmaning:
Var rädda om varandra och ta det försiktigt med smällandet. Det bästa vore om ni kan avhålla er smällande till 12-slaget.
Många djur och äldre tycker ljudet är jobbigt och de som avhåller sig ska ha en stor eloge.