Hur gick det med mina nyårslöften inför 2009? Den minnesgode kanske erinrar sig att jag avlade fyra sådana. Det gick någorlunda hyfsat. Min första föresats, att föra en ordentlig kassabok, höll faktiskt nästan halva året. Men framåt sommaren blev det något strul med datorn och det bokföringsprogram jag fått hjälp med. Till sist hade jag förlorat greppet. Men att skaffa en överblick över utgifterna är helt klart nyttigt; jag gör ett nytt försök under 2010.
Mitt andra mål, att hålla bättre ordning i hem, skåp, vindar och garderober, har helt klart lett till en förbättring. Jag har ordnat upp, sorterat, kört till återvinning och Myrorna. Det förbättrar sinnesfrid och livskvalité. Men det finns mycket kvar att ta tag i också under kommande år. Också detta löfte förnyas alltså.
Löftet att träna, hålla vikt och en god kondition gick först bra, därefter riktigt dåligt men mot slutet av året mycket bra. Vikten minskade och jag vande mig vid långa promenader, joggning och simning. Under årets sista dagar har det blivit långa skidturer. Målet nu är att fortsätta på samma sätt.

Det viktigaste löftet, att bli snällare och mer omtänksam mot nära och okända, har jag svårt att bedöma. Att det funnits i bakhuvudet har nog förhindrat en och annan dumhet och även medverkat till en och annan karaktärsmässig förbättring. Men detta är ett område där vi alla alltid kan bli bättre. Mitt löfte nu är att ännu mer tänka på vad jag gör och säger, att inte vidarebefordra skvaller och förtal, att vara vaksam mot avund och missunnsamhet, att inte försumma att ge uppmuntran, uppskattning och beröm, och att vara beredd att ge stöd och hjälp åt den som befinner sig i sorg eller trångmål. Kan det bli ledstjärnor i samhället kommer vi att få uppleva positiva förändringar på det personliga och samhälleliga planet.
Inte minst behövs ledstjärnor om sanning, rätt och omtänksamhet när ett nytt valår, som inte kommer att lika något annat, i dagarna inleds. Förra valrörelsen var positionerna givna: om den borgerliga oppositionen skulle förmå rubba regeringen Persson krävdes absolut sammanhållning och ett gemensamt tydligt alternativ. De mindre partierna hade inget annat att välja på.

I år, det vill säga 2010, är det annorlunda. De små borgerliga partierna är hårt klämda, de måste profilera sig för att överleva. Och ju större risken är att vänsterblocket kan överta regeringsmakten, desto mer frestade kommer de att vara att finnas med på den sidan. Särskilt stor blir frestelsen om Sverigedemokraterna fortsatt verkar ha chans att komma in i riksdagen. Då har ju alla partier lovat att överge sina vanliga agendor. Fritt fram för verkligt storbråk om makten alltså.
Nu tror jag inte att Sverigedemokraternas framgång är given. Partiet kommer att osynliggöras i medierna, samtidigt som den upptrappade kampen om makten kommer att få många att återvända till sina gamla partier. En sak verkar säker: vi kommer att få se en politisk turbulens och råhet som överträffar det mesta. Dags alltså också för politiker att avlägga ett nyhetslöfte, om omtanke, respekt och hederlighet under 2010.
Gott Nytt År!